Vad svarade apoteken om homeopatiska preparat?

För nästan två veckor sedan mailade jag följande personer rörande huruvida ”deras” företag skulle börja saluföra homeopatiska preparat eller ej:

Apotek1, PR-ansvarig Ulrika Hultgren.
Apoteket Hjärtat, PR-ansvarig Charlotte af Klercker.
Doc Morris, PR-ansvarig Märit Wikström.
Medstop, PR-ansvarig Eva Danielsson.
Åhléns, PR-ansvarig Monica Hultgren.

Alla utom Apotek1 har svarat, trots påminnelse. Varför så är fallet kan jag bara spekulera i, så det lämnar jag till er läsare. Hör de av sig senare kommer jag naturligtvis uppdatera detta inlägg med deras respons.

Frågorna jag ställde var enkla och raka:
1. Vad är er syn på homeopatiska preparat?
2. Planerar ni att köpa in homeopatiska preparat till era butiker? Utveckla gärna ert svar.

Alla svarade inte enligt detta format, dock. Såhär svarade respektive företag:

Apoteket Hjärtat, PR-Ansvarig Charlotte af Klercker:

Apotek Hjärtat har inte för avsikt att ta in homeopatiska preparat i vårt sortiment. Det sortiment vi tillhandahåller för våra kunder bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Doc Morris, PR-Ansvarig Märit Wikström:

1. Vi ser inte att vi kommer att satsa på den här typen av produkter. Den farmaceutiska kompetensen är kärnan i vår verksamhet.
2. Nej.

Medstop, Chefsapotekare Leif Nilsson:

Inom Medstop vill vi kunna stå för att våra produkter har dokumenterad effekt och att våra kunder kan lita på våra råd. Det är därför inte aktuellt att ta in homeopatiska preparat i vår apotekskedjas sortiment.

Åhléns, Åhlénsgruppens läkemedelsansvarige Amadou Jallow:

1. Registrerade homeopatiska läkemedel har granskats av Läkemedelsverket och bedömts vara säkra och hålla en god kvalitet. Läkemedelsverket värderar dock inte effekten hos homeopatiska läkemedel. Det finns inga krav att genom kliniska studier eller litteraturreferenser vetenskapligt visa att ett homeopatiskt läkemedel har effekt. Någon effekt och/eller indikation får heller inte anges för ett homeopatiskt läkemedel.  Åhléns Apotek rekommenderar därmed inte dessa produkter framför produkter som har dokumenterad effekt.
2. Vi kommer inte att saluföra homeopatika.

Kontentan av min lilla undersökning blir alltså att ingen av de stora kedjorna kommer saluföra homeopatika i sina butiker. Det tycker åtminstone jag är goda nyheter, och jag hoppas att detta är en fast policy. Dock bör det noteras åter igen att Apotek1 inte har svarat, så deras position är för närvarande okänd.

Man kan ju också hoppas att det faktum att jag har hört av mig till dem gör att de blir uppmärksamma på att vi som konsumenter faktiskt lägger stor vikt vid hur företag hanterar frågor som dessa, så att man även i framtiden tänker några vändor extra innan man ställer vad som helst i butikshyllorna.

UPPDATERING: Apotek1 är uppköpta av Apoteket Hjärtat, detta enligt PR-ansvarig Ulrika Hultgren, och de kommer enligt henne följa samma policy som Apoteket Hjärtat. Goda nyheter, således.

Dags att påminna apotekarna om homeopatika

En vecka sedan skickade jag ett mail till Sveriges fem största apotekskedjor. Detta ser du i ett tidigare inlägg. Bara två av fem företag har svarat, så jag tyckte det var dags för ett påpekande till de ansvariga som jag tog kontakt med. Det är ju ändå PR-folk det handlar om, alltså folk som är anställda för att hantera frågor som dessa och se till att de besvaras.

Jag skickade följande brev:

Hej igen  [Namn].

En vecka sedan skickade jag nedanstående brev till er, utan att ännu ha fått någon respons på detta. Jag kommer senare i veckan publicera resultatet från denna lilla undersökning, och det ni bör känna till är dels att andra företag faktiskt har svarat, samt att intresset för denna lilla undersöknings utfall har växt enormt senaste veckan, på så väl bloggar som Twitter och även hos en av landets största podcasts, så intresset är väldigt stort.

Frågorna är simpla, och kräver inget elaborerat svar. Dock krävs ett ärligt svar. Det/de företag som väljer att inte besvara dessa två enkla frågor kommer redovisas enligt detta, och om det inte är en sådan position ni önskar kommunicera ut till era kunder så är det ju väldigt olyckligt om ni framställs som att ni antingen inte bryr er, eller som att ni helt enkelt inte kan stå för de svar ni skulle behöva ge.

Efter kontorstid på fredag (2010-05-14) kommer jag publicera resultaten av denna lilla undersökning, och jag hoppas att ert engagemang i dessa frågor sträcker sig så långt att ni kan besvara frågorna innan dess.

Med vänliga hälsningar,
[Jag]

Eftersom det som sagt är PR-folk man har att göra med så måste man visa tydligt vad detta innebär för deras image. Hoppas det är effektivt och att de förstår att jag och många med mig faktiskt vill veta vad som gäller här.

En sak jag kan säga redan nu är att den kedja som säger sig vara villig att marknadsföra homeopatika kommer jag inte sätta min fot på.

Vilka apotek kommer sälja homeopatiska preparat?

Nedanstående brev har skickats till följande företag, och personer:

Apotek1, PR-ansvarig Ulrika Hultgren.
Apoteket Hjärtat, PR-ansvarig Charlotte af Klercker.
Doc Morris, PR-ansvarig Märit Wikström.
Medstop, PR-ansvarig Eva Danielsson.
Åhléns, PR-ansvarig Monica Hultgren.

Har du förslag på fler företag? Kommentera inlägget så kontaktar jag företagen i fråga.

Hej [Namn].

Detta brev skickas till dig, samt representanter för övriga företag som bedriver apotek i Sverige. Era svar kommer att sammanställas och publiceras på min blogg, som finns på http://www.imsoevil.com.

Ni är säkerligen medvetna om den oro som cirkulerat runt avregleringen av apoteks-monopolet som tidigare funnits i Sverige. Jag och många med mig har dock inget emot utökad konkurrens, men vad som däremot oroar mig och många andra är huruvida ni och era konkurrenter kommer börja flirta med det ovetenskapliga och bevisat ineffektiva. Jag tänker då specifikt på homeopatiska preparat.

Få preparat utanför läkemedelsbranschen är så testade som homeopatiska, och gång på gång framkommer evidens för att de helt saknar effekt utöver placebo. Introducerar man dessa i en apoteks-miljö är risken överhängande att människor med faktiska åkommor väljer dessa preparat istället för riktig medicin, som innehåller verksamma ämnen. Homeopatiska preparat är enligt alla önskvärda definitioner enbart destillerat vatten.

Utöver ovanstående så är det naturligtvis inte etiskt försvarbar att sälja vatten till sina kunder under premissen att de botar alla tänkbara åkommor. Enligt min mening skulle ingen seriös aktör behandla sina kunder på det sättet, oavsett om man upplever att det finns önskemål från vissa håll eller ej. Jag hoppas att ni tar er yrkesmässiga integritet på större allvar än så.

Så, för att göra det enkelt och för att jag ska kunna sammanställa ert svar på ett bra sätt, skulle jag vilja ha svar på dessa frågor från er:

1. Vad är er syn på homeopatiska preparat?
2. Planerar ni att köpa in homeopatiska preparat till era butiker? Utveckla gärna ert svar.

Ovanstående är enormt viktigt för att ge oss konsumenter en klar bild över hur ni som företag tacklar frågor som detta. Handlar jag på ett apotek vill jag naturligtvis veta att det är en seriös verksamhet man bedriver, och då är det viktigt att kunna ställa raka frågor och få raka svar. Ett företag som lämnar dörren öppen för att sälja placebo-vatten till sina kunder i framtiden, under några som helst premisser eller omständigheter, uppfyller helt enkelt inte de krav på seriositet som jag och många med mig ställer på de företag vi väljer att handla av.

Som sagt, era svar kommer att redovisas, och vill ni tillägga något utöver ovanstående frågor tar jag naturligtvis med även detta. Ni kommer inte redigeras alls innan publicering, jag tar för vana att aldrig redigera annat än adresser/kontaktinformation.

Med vänliga hälsningar,
[Jag]

Fredrik Lundkvist är en fantastisk man

Vanligtvis är jag alldeles för ointresserad för att titta på TV i någon direkt utsträckning. Visst, det låter pretentiöst, men jag har väldigt svårt för alla program där man ska rösta på allt, där komiker firar varandras förträfflighet, där drama blir så överdrivet att det helt saknar verklighetsförankring och där TV helt enkelt blir så fruktansvärt tråkigt. Men, ett program jag faktiskt gillar är Draknästet, då jag gillar kreativitet, skpar-anda och entreprenörer.

Detta faktum till trots har jag inte sett många avsnitt, är man ingen van följare av tablåer är det svårt att komma ihåg enstaka program, men min syster tipsade om det senaste programmet i serien, så jag tittade på detta på SVT Play. Vid 41:40 introduceras Fredrik Lundkvist (med reservation för stavningen) i programmet. Fredrik är kiropraktor, och har skapat en sorts dräkt som människor med hjärnskador (exempelvis cerebral pares) kan ha på sig en kort stund varje dag för att gradvis bli av med sina besvär i väldigt stor utsträckning, ibland helt och hållet.

Fredrik har under flera år utvecklat produkten på sin fritid, och varit tvungen att gå ner i tid som kiropraktor för att kunna utveckla produkten snabbare. Hans kapital har varit hans egna besparingar, och nu behövde han Draknästets hjälp för att komma vidare. Han fick med sig alla utom en, och den femte och sista ”lovade” honom ett lika stort bidrag som de andra ger var från hans stiftelse, då han inte ville ha en del i företaget, men bara skjuta till pengar. Fredrik hade även en prototyp av dräkten som en CP-skadad flicka hade på sig i programmet, och ”Drakarna” märkte direkt skillnad när dräkten aktiverades.

Det Fredrik har gjort för människor med skador av den här typen går inte att sätta en prislapp på, det inser de flesta. Hans uppfinning har potentialen att hjälpa miljoner människor. En man, en idé och en uppfinning, som gör så enormt mycket för så många. Ställ Fredriks prestation i kontrast till det sammanlagda som världens religioner, pseudovetenskap och andra irrationella övertygelser har tillfört så vinner Fredrik utan några som helst problem mot alla dessa företeelsers totala historik.

Tänk om fler var som Fredrik. Då kan man verkligen undra hur världen skulle se ut.

Derren Brown Investigates

Inom kort kommer ett nytt program på brittiska Channel 4 (som för övrigt är en av mina absoluta favoritkanaler), där den briljanta Derren Brown undersöker människor som påstår sig ha paranormala förmågor. Här kan du se trailern till detta program:

När första programmet sänts kommer jag säkerligen skriva om detta här på ISE, ska bli fantastiskt roligt och intressant att se Derren undersöka detta. Anledningen till att han är enormt kvalificerad för denna typ av undersökningar är att han kan göra precis allt som mediala påstår sig kunna göra, fast bättre, och utan att ljuga om att det skulle vara övernaturligt på något sätt alls.

Jag har sökt jobb som medium/clairvoyant

Bokförlaget New Page AB lade nyligen upp en platsannons på Platsbanken, där de söker medium/clairvoyanta till en betallinje som företaget driver. New Page AB drivs av en kvinna vid namn Susanne Fryhl, och hon stod som kontaktperson för annonsen i fråga.

Naturligtvis verkade detta jobb för bra för att vara sant, så jag var bara tvungen att söka tjänsten… Det bör dock tilläggas att jag absolut inte förväntade mig ett svar. Notera här att Susanne Fryhl har 30 anställda som arbetar med dessa saker på heltid (tarot osv), och verksamheten går så pass bra att det behövs ÅTTA resurser till. Vad man då kan konstatera är det som jag kommer konstatera i min kommunikation med Susanne; detta är bedräglig verksamhet som genererar enorma summor pengar.

Jag har inte censurerat något alls i vår korrespondens, jag har dock bara tagit med själva meddelandena i sig.


Mitt första mail:

Hej Susanne.

Jag såg er annons på Arbetsförmedlingen, och naturligtvis blev jag direkt intresserad.

Jag heter David, är 29 år (strax 30) och bor i Bålsta utanför Stockholm med min fru. Jag har jobbat på telefon i olika former under de senaste åren, bland annat som reklamationsansvarig på ett telecom-bolag, och har god vana med att kommunicera via både tal och skrift. Detta gör att jag har direkta insikter som kan vara extremt fördelaktig för er verksamhet, och i förlängningen då även för mig som person, vilket jag ser som enormt positivt!

Rörande utbildningar så har jag inga sådana som är relevanta för er bransch, jag ska dock börja plugga beteendevetenskap nästa år, men jag besitter redan idag de kunskaper som behövs för att jobba hos er. I mitt arbete har jag nämligen stött på ett otal olika människor som tack vare (vågar jag påstå) linjer som era försatt sig i enorm skuld gentemot sina tjänsteleverantörer på telefonisidan. Jag inser ju lika väl som er att det finns stora pengar att tjäna på att dupera och vilseleda desperata människor, och eftersom jag själv är av moraliskt tveksam kaliber så kan jag tänka mig att arbeta med detta på del-/heltid. Faktum är att mitt sätt att kommunicera inte bara kommer köpa människors förtroende under första samtalet, de kommer komma tillbaka för mer, tro mig.

Till skillnad från andra som arbetar med denna typ av verksamhet så behöver jag inte rättfärdiga uppgifterna för mig själv för att orka gå upp på morgonen, jag ser det mer som att folk ger bort pengar frivilligt. Annars hör man ju att man ”ger folk trygghet/avslut” osv när man exempelvis ”kommunicerar” med avlidna nära och kära, men eftersom jag vet lika väl som ni att det knappast är någon annans uppgift att tala om vad folk behöver för trygghet, och framför allt vilka lögner människor behöver höra för att uppnå detta, så är jag istället helt trygg med att inte rättfärdiga utöver ”pengar, pengar, pengar”, så att säga.

Sist men inte minst så skulle jag inte ha några problem alls med att försvara mitt yrkesval när vänner och familj undrar vad jag egentligen jobbar med. Frågor som varför inget medium någonsin förutsett någon naturkatastrof, löst ett mord, hittat ett kidnappat barn eller kunnat verifiera sina påstådda ”krafter” i någon form eller egenskap skulle jag antingen bara vifta bort som nonsens eller helt enkelt ljuga om att det visst finns sådana fall. Jag skulle alltså, utan kostnad för er, kunna tänka mig att ljuga även på min fritid, för VÄNNER och FAMILJ! Om inte det avslöjar hur dubiös min känsla för moral är vet jag inte vad som gör det.

Hör av er när ni bestämt vilket datum jag kan börja, så skickar jag mer kontaktinformation och svar på övriga frågor ni möjligen kan tänkas ha.

Mvh,
David, Bålsta.


Susannes svar:

I allmänhet brukar jag inte lägga ned möda på att svara på de här mailen. Du tror säkert att du är ensam om att avsätta tid, energi och ett visst kunnande inom den mer rudimentära skrivkonsten, för att formulera en ansökan till något som du så uppenbarligen inte har någon som helst insyn i eller kunnande om.

Ett gott råd är att alltid göra ordentliga analyser och undersöka ett ämne från olika vinklar. Det är som att använda ”Spanska Flugan” för att sälja bl.a. kryddor, när man vet att det i bästa fall handlar om svensk buskisrevy men i alla övriga fall är känt som ett hjälpmedel för att förhöja sexlusten (läs gärna ”My Uncle Oswald”, av Roald Dahl).

Jag svarar därför inte på din ansökan – den är tyvärr alltför plump och insiktslös – utan för att det är min förhoppning att du lägger ned lika mycket energi på andra mycket viktigare saker som globala atrociteter rörande människohandel och miljöförstöring eller att du exempelvis visar ditt missnöje med den dubiösa läkemedelsindustrin, försäkringsbolagen, sjukvården etc, etc. Vår värld är inte perfekt!

Att du är 29 år, tvivlar jag djupt på. Om du är gift, kan jag bara beklaga. Din skrytsamma amoralism gör att man får känslan av en total avsaknad av empati. Min förhoppning är att du verkligen blir antagen till universitetet, får träffa förhoppningsfullt vuxna människor med värderingar, mål och visioner och att du genom trägna studier lär dig lite om ditt eget och vad jag har förstått, även dina vänners (läs fan-clubs) beteende!

Susanne Fryhl
Bokförlaget New Page AB


Mitt svar:

Hej Susanne!

Jag ska väl vara tacksam till att du inte bara bemödade dig med att svara, utan att även söka på mitt namn på Google. Det du kommer med nedan är dock inget nytt för debatten som sådan, jag har debatterat med dig i flera år, och du svarar alltid likadant. Inte dig specifikt då, men människor som rättfärdigar sitt bedrägliga leverne med samma ord och fraser som du själv.

Faktum är att jag tack vare detta har väldigt god insyn i vad du/ni gör och hur det fungerar. Jag har som sagt sett effekterna av det också, som i allt för många fall är utblottade, desperata människor som bara söker hjälp. Jag är mer än väl insatt i coldreading, warmreading och hotreading, dock sysslar ni ju uteslutande med de första två, antar jag.

Anledningen till att jag lägger ner tiden är att jag tycker det är viktigt att man anstränger sig för sådant man tycker är fel, speciellt såhär på hemmaplan. Att det finns värre bedragare och katastrofer än er är inget gott skäl för er att fortsätta. Att prata om empati när man säljer lögner och falska förhoppningar till främlingar ter sig för mig en aning magstarkt, men jag förväntar mig heller inte att du ska ha någon annan syn än just den, då jag, som sagt, debatterat med dig förut.

Det råder för mig inga tvivel om att du ser dig själv en som en empatisk människa av rang. Att du tycker att det är hedersvärt det du jobbar med, och att du har god moral. Alla människor tenderar att tycka detta om sig själva och sina yrken, oavsett om det handalar om att bedra människor på deras besparingar.

Men jag vet, det är i sak oförsvarbart. Då är det ju enklare att fälla kommentarer om ålder, civil status, skrivkonst, studier och liknande relevanta faktorer.

Min förhoppning, som dock kan te sig en aning enkel, är att åtminstone en person inom er ”yrkeskår” ska ta sig en funderare och fundera seriöst på vad denne gör med sitt och andras liv, och kanske söka att jobba med lite mer positiva saker, det är allt. Och framför allt hoppas jag naturligtvis att min fan-club (vetenskapliga skeptiker) ska bli större.

Mvh,
David


Susannes svar:

Jag har mig veterligen aldrig debatterat med dig förut, så det kan inte har varit någon remarkabel debatt och eftersom jag på intet sätt ”försvarade” mig i mitt mail, tvivlar jag på att du hört mina argument förut.

Men jag skall svara igen men en sista gång, då din (och andras) rabiditet inför ämnet påminner om de argument vi ofta får höra från religiösa människor och ibland samfund, när det gäller homosexualitet. ”Det är synd! Det är fördärvligt! Ni smittar och förstör andras liv och värderingar och låt mig, som är utan skuld, kasta den första stenen.” Tänk att livet är så enkelt för en del. Du har fel, jag har rätt!

Du kanske verkligen är närmare 30 år, fast du verkar mycket yngre. En fördel med att ha levt längre är att det ofta ger en viss mognad, ödmjukhet och acceptans men framför allt respekt inför andra människors tro, livsåskådning och situation, något jag faktiskt saknar i din argumentation. Hur kan du tala för alla dessa människor som ringer en telefonlinje, vår eller andras? Hur kan du kalla dem ”som i allt för många fall är utblottade, desperata människor” som om de inte vet vad de gör? Hur kan du generalisera så ensidigt? Vi, och jag kan bara tala för oss, har oerhört många välutbildade, kända och välbalanserade kunder som inte skulle känna igen sig i din beskrivning. Var finns de? Hur kan du säga att du talar för dem?  Jag skulle kunna motargumentera, vi skulle kunna maila till varandra i 10 år men det skulle aldrig ändra på något.

Det är hedervärt att kämpa för en god sak. Jag tror dock inte att kasta skit mot oss är så speciellt hedervärt och måste nog till och med erkänna att jag starkt tvivlar på att det ger någon som helst återklang vare sig på hemmaplan i Sverige eller utomlands eller hos de ”stackare” du för din talan för.  De enda jag tror det påverkar är de som redan är ”frälsta”, dvs din fan-club.

Jag vet att det finns förfärande många människor som är skuldsatta idag och bland dem finns det säkerligen några som ringt för mycket (jag antar också att du som är så insatt i branschen också vet att Telia har regeln att alla samtal stängs av efter 34 minuter?) men oftast är det i kombination med att de också förköpt sig. Fallit, som alltför många, för lockande reklam om att lyckan går att köpa för pengar, speciellt från de kreditgivare med ockerräntor som lovar guld och gröna skogar. Och de är så många fler, där är ett värdigt korståg! Vi är hela tiden i rampljuset hos skattemyndigheterna, pressen, religiösa fraktioner, så du får gärna ställa dig på kö men jag vidhåller – välj ett värdigare mål för din kamp! Varför inte ifrågasätta Telia, den största vinnaren? Som verkligen förser sig från det att vi skänker pengar till välgörenhet, till alla telefonlinjer, speciellt sexlinjerna – varför inte protestera där? Vilken affärsidé, att ta större delen av vinsten där kunden till och med får betala för att runka av sig själv!

Jag vet att detta är slöseri med ord, liksom att det i ditt fall är slöseri med energi, kunskap, engagemang och kreativitet att smutskasta vår ”Spanska Flugan”. Jag vet att det finns oändligt många, djupt respekterade forskare världen över, som liksom vi är öppna för det vi ännu inte förstår, och att medialitet är en talang likt andra och som många har och som är omtalat i alla tider, dvs kloka gummor och gubbar har alltid funnits. Det innebär inte att det inte bör finnas klara regler som för alla andra branscher. Alla jobb har bra och dåliga utövare och tyvärr är inte vår bransch förskonad från detta. I vårt fall men självklart fungerar samma princip som i alla andra branscher, från matvarubutiken till psykoterapeuten, så är det kunden som bestämmer – håller du inte måttet, handlar inte kunden!

Jag kan självklart inte hindra dig från att fortsätta att upprepa dig själv men det här är mitt sista mail.
Susanne

inklusive alla de som jobbar här (ca 30 personer) och som, tro det eller ej, är stolta över sina jobb och vet att de gör nytta och är otroligt trötta på mail som dina!

Susanne Fryhl
Bokförlaget New Page AB


Mitt svar:

Hej Susanne.

Jag kommer nu komma med ett suveränt erbjudande till dig, som jag under omständigheterna inte kan tänka mig att du kan motstå. Men mer om det senare, först ska jag svara på ditt brev.

Som sagt, inte dig personligen, men väldigt många som resonerar precis som dig. Och detta medför samtidigt då att jo, jag har hört dina argument förut, väldigt många gånger. Speciellt ”argumentet” att det faktiskt finns saker som är värre än att ljuga människor rakt upp i ansiktet och de facto stjäla deras pengar. Oavsett om detta stämmer eller ej så är det en dålig anledning till att bedriva någon sorts verksamhet i någon form, man bör ha godare skäl än så. Ändå var det bland det absolut första du tog upp i ditt svar till mig.

Över lag lämnar din debatteknik väldigt mycket att önska. Jag förväntar mig inte att du ska se detta själv, men dina taffliga försök till att likställa mig och dem som håller med mig om er extrema förkastlighet med religiösa grupper som förföljer homosexuella är på alla tänkbara sätt väldigt osmakliga. Man behöver inte studera historien i vidare god detalj för att inse det faktum att det är sekulära värderingar och insikter som givit homosexuella, kvinnor och andra utsatta samhällsgrupper den status de har idag, irrationella övertygelser som den du representerar har satt hälarna i backen så fort det ens yppats att dessa värderingar kanske bör revideras. Du representerar irrationalism, vilket förvisso i sig förklarar en hel del av dina märkliga argument och svar i de här frågorna.

Jag hoppas att jag med ålder inte börjar acceptera sjukt och irrationellt beteende. Jag hoppas innerligt att jag aldrig kommer tycka att det är OK att det i många kulturer anses vara kutymen att den våldtagna dottern ska mördas för att hon ska sluta dra skam över familjen hon tillhör. Jag hoppas att jag aldrig någonsin kommer rycka på axlarna åt det faktum att vissa grupper anser att kreationism ska läras ut antingen exklusivt eller bredvid evolutionsteori i skolorna. Likväl hoppas jag att jag aldrig kommer tycka att det är ok eller acceptabelt att dina privata illusioner om verkligheten och den värld vi lever i ska vara ett kvitto på att du och dina gelikar kan lura vem som helst på vad som helst och komma undan med det. Varför ska jag, på något sätt, önska att jag ska börja acceptera sådant som är destruktivt för samhället, och framför allt individen? Jag har väl all rätt i världen att uttala mig mot detta, och under omständigheterna, en skyldighet att göra så?

Jag kan tala för alla era kunder i den aspekt att alla blir bedragna av er. Ganska enkelt. Ni lovar en produkt som aldrig levereras, som inte kan levereras och som ni aldrig ämnar att leverera, men ändå tar ni betalt för denna. Är inte det definitionen av bedrägeri, så säg? Självdupering finns inom alla grupper, oavsett utbildning och intelligens. Dock finns det dem som är som jag, och motarbetar detta av den enkla anledningen att människor mår mycket bättre utan självdupering. Sedan finns det människor som du själv, och dina 30 medarbetare, som gör det till ett vinstkoncept och därmed får ett direkt investerat intresse i dess fortgång. Vad har jag för rätt att döma dig, dina medarbetare och er moral? Jag tvivlar starkt på att ni ens riktigt vet vad ordet innebär. Ringer man en sexlinje vet man åtminstone vad man får, och man får säkerligen i någon aspekt valuta för sina pengar. Ni hamnar alltså under dessa linjer ur en moralisk och etisk aspekt. Hoppas det känns bra att ligga där, för du har ju uppenbarligen inga aspirationer på att bättra dig.

Notera väl att ALLA forskare är öppna för det vi ännu inte förstår. Det är en del av vetenskaplig process, alltså att forska i sådant som är okänt. Ditt område har det dock forskats i, i hundratals år, och man har investerat många miljarder på denna forskning. Utan ett endaste litet resultat. Det är då man konkluderar att det nog finns andra, bättre saker, att forska på än att leta hjärnspöken.

Sist men inte minst: Du har 30 anställda som är stolta över sina jobb. Vad sägs om att jag och några andra sätter ihop ett par enkla tester där vi testar alla dina medarbetares egenskaper via mycket enkla och översiktliga metoder, så att du själv kan avgöra vilka som är ”äkta” och ej? Vi gör det naturligtvis helt utan kostnad för er. Två villkor dock: För det första så får du godkänna alla testprotokoll personligen, och testernas metod. För det andra så avskedar du med omedelbar verkan alla som INTE klarar testerna. Antar att du vill sortera ut alla ”dåliga utövare”.

Låter väl fair, eller vad säger du? Hör av dig så kan vi bestämma tid och plats.

Mvh,
David

———

Susanne stod vid sitt ord och besvarade aldrig mitt brev. Det hade hon säkerligen inte gjort även om hon inte lovat detta redan innan, eftersom människor som jobbar med det Susanne jobbar med är notoriskt skygga när det gäller att testa dessa förmågor.

Ovanstående konversation kan ha ett visst humoristiskt värde, men jag tycker det är tragiskt att verksamhet som denna kan tillåtas fortgå utan att rättsväsendet kan ingripa. Susannes bolag Bokförlaget New Page AB omsatte 2008 strax över 4,8 miljoner SEK och tillgångar värderade till strax över 2,9 miljoner SEK.  Tänk då hur många som bidragit till denna omsättning som tagit lån för att kunna göra just det. Som bara söker svar och avslut, men som bara säljs falska förhoppningar travade på varandra. Jag har, som jag skrev i mina brev, sett den konkreta effekten linjer som dessa får för alldeles för många människor.

Och detta är lagligt i Sverige idag. Susanne ville få det till att jag totalt saknar empati. Är det något man tar med sig ur det här så är det väl just detta som så utmärkt demonstrerar vilken skruvad syn denna smutsiga bransch drar med sig. Jag kommer dock inte släppa detta, då jag tycker det är alldeles för allvarligt. Någon bör kunna försvara ovanstående, någon måste kunna stå till svars för att detta ska vara fortsatt lagligt.

Jag återkommer framöver med mer om detta, var så säkra.

Hälsokontroll för troende

1976 genomförde Harvard-psykologerna Langer och Rodin ett omfattande experiment på ett vårdhem i New England, USA. Experimentet gick ut på att de boende fick krukväxter att ta hand om, och de fick också tydliga instruktioner rörande hur dessa krukväxter skulle hanteras. Skillnaden i hantering var enkel; ena gruppen fick vattna sina krukväxter, andra gruppen fick inte göra det. Vad kan då detta göra för skillnad?

Vad man måste förstå först och främst är att på ett ålderdomshem finns inte jättemycket att göra. Dem som fick dessa krukväxter intresserade sig stort för dem, och de tog upp en stor del av deras liv. Effekten av experimentet blev dock att man såg att dem som fick vattna sina växter blev mindre sjuka och levde längre än dem som inte fick det, och denna effekt var mycket tydlig, över en lång tid. Kontroll över vår tillvaro tycks därmed vara centralt för vårt välbefinnande.

Vi tar ett kliv 32 år fram i tiden, till år 2008. Psykologerna Whitson och Galinsky, från universiteten University of Texas och Northwestern University respektive samarbetade då för att genomföra en annan studie. Denna studie gick ut på att man för testsubjekt visade datorgenererade bilder som ibland innehöll ”dolda” bilder, och ibland var de bara slumpmässigt genererade. Bilderna bestod bara av en massa prickar, där ibland vissa former kunde skönjas, så som planeter och liknande, men i andra bilder stod inget mönster att finna, det var bara slumpmässigt placerade prickar.

Man delade in testsubjekten i två grupper, där den ena gruppen utsattes för stimuli och feedback som gjorde att de kände att de inte hade kontroll över situationen, medan den andra gruppen fick besvara frågor och få feedback som gjorde att de kände att de hade kontroll. Den (enligt mig) mycket intressanta skillnaden mellan dessa grupper var att gruppen som fick känslan av att de saknade kontroll tenderade att se mönster i bilder där inget mönster stod att finna, men gruppen som gavs känslan av kontroll såg inte dessa mönster i alls samma utsträckning.

Alltså; känslan av bristande kontroll gör att vi blir mer benägna att se mönster där inga mönster står att finna, för att på detta sätt återta en del av den kontroll som vi känner att vi förlorat. Intressant? Minst sagt. Noteras bör också att dem som fick möjlighet att bekräfta sig själva under studien, även om de utsatts för bristande kontroll, såg färre mönster där inga stod att finna. Bristande kontroll och bristande självbekräftelse är alltså receptet för vidskepelse och andra liknande koncept som kräver att man ser dessa icke-existerande mönster.

Varför nämner jag då det första experimentet från 1976? Jo, för detta förklarar, tycker åtminstone jag, väldigt bra vad dessa saker grundar sig i. Känsla av kontroll är tydligen livsviktigt för oss, och då är det inte heller vidare märkligt att vi skapar dessa modeller för kontroll, då det är levnadsinstinkt det handlar om.

Att se mönster där inga står att finna är vad som driver all form av vidskepelse och dumma föreställningar. Allt från religion till tarot-kort, healing, homeopatisk medicin och påstådda mediala förmågor kan med enkelhet knytas till denna mentala brist. Men sysslar man med dessa saker så verkar det som att man gör det för att återfå den kontroll som man känner sig berövad på, och nog för att man inte kan neka andra människor detta, men det är ändå mer intressant att komma åt problemets kärna, snarare än att behandla dess symptom.

Om du tänker efter så känns nog ovanstående ändå ganska bekant, då dem som tror på dylika föreställningar i regel också är dem som är snabbast med att avfärda att saker sker utanför kontroll och styrning. Så som att ”allt sker av en anledning” och liknande. Detta är ett ganska uppenbart sätt att skapa falsk trygghet på, men också ett som vi alla stött på allt för många gånger. Att man ser en otrygghet i att blodkärlet i hjärnan kan spricka när som helst, att barnet får cancer eller att storebror blir påkörd av ett fyllo på vägen hem från skolan kan jag absolut förstå, men att förneka vårt universums grundläggande, kaotiska struktur ser jag mest som kontraproduktivt. Därmed inte sagt att man mår bättre av att bara tappa kontrollen helt, men att man mår bättre av att ta kontrollen över saker i livet som faktiskt GÅR att kontrollera gagnar alla.

Av ovanstående anledningar så tror jag inte att dessa företeelser är på tillbakagång, tvärt om så misstänker jag att människor mer och mer upplever att de tappar/saknar kontroll, och detta är ett problem som mycket väl kan innebära slutet för oss alla. Hur löser vi det på den skalan? Ingen aning, jag konstaterar bara faktum.

Dunning-Kruger-effekten

Oddsen är ganska goda för att du aldrig hört talas om Dunning och Kruger. Detta är dock två vetenskapsmän som lärt oss en hel del om mänskligt beteende och hur vi fungerar på en relativt basal nivå. Deras område är vad som kan kallas för bättre-än-snittet-effekten, och detta är en typ av kognitiv bias. Låter det krångligt? Låt mig förklara.

Kognitiv bias är något vi alla har, och vad detta går ut på är att vi registrerar och minns sådant vi tycker om primärt. Saker som inte faller in under våra förutfattade meningar eller uppfattningar är vi mindre benägna att registrera och minnas än saker som gör det. Detta är extra vanligt förekommande bland personer som tillskriver sig själva speciella trossystem, alltså som exempelvis personer med religiösa övertygelser, folk som tror att Jorden är platt eller individer som tror att ljus som studsar på andra planeter påverkar vår personlighet (astrologi). Om man selektivt väljer ut det som passar kan man få i princip vad som helst att passa.

Vad Dunning och Kruger forskat i är dock den effekt som numera kallas för bara Dunning-Kruger, nedkortat. Ska man förklara detta lite kortfattat så vet alla som varit med i en debatt hur detta fungerar. Vissa människor fungerar helt enkelt så att även om säg tio argument framställs och du skjuter ner samtliga argument så kan dessa personer fortfarande känna att deras position är lika stark efter debatten som den var före. Dunning-Kruger såg ett samband i att en person som är dålig på att framföra ett argument också är lika dålig på att uppfatta att andra kommer med bra argument, det finns alltså ett tydligt samband i kompetens mellan att genomföra det egna jobbet och att utvärdera andras jobb. Det låter väl ganska rimligt?

Dunning-Kruger gjorde en stor studie inom området, som bekräftade tesen. Alltså, personer som brister i kompetens inom ett område har mycket svårt för att bedöma andras kompetens inom samma område. Vad som också följer detta är att eftersom inkompetenta personer saknar egenskaperna för att bedöma sig själva och andra så gör de i regel mycket överdrivna bedömningar, som saknar verklighetsförankring. De kan med enkelhet övertyga sig själva om sin egen kompetens, och gradera denna som mycket hög, när den i själva verket är mycket låg. På grund av detta så kan heller inte personen egentligen utvecklas speciellt mycket, då den oftast inte är mottaglig för någon utveckling, eftersom man inte ser behovet, samt att kognitiv bias förhindrar egentlig utveckling och framsteg.

Här kan vi dra mycket tydliga paralleller till praktiska exempel. Tänk dig att du debatterar med en person som tror att tarot-kort är en exakt vetenskap, som det faktiskt finns folk som tror. Oavsett om du förklarar att alla tester man gjort pekar rakt på att dessa kort inte fungerar, de är gissningar och det handlar om gammal hederlig cold-reading. Faktum är ju då att den personen du debatterar med då med god säkerhet är oförmögen att uppfatta det du säger som goda argument mot tarot-kortens exakthet, då det faller sig självklart att om de förstod dina resonemang så skulle de inte slåss för tarot-kortens förträfflighet från första början. Kompetensen saknas, helt enkelt.

Likväl kan man rubricera förmågan att tänka kritiskt som kompetens-relaterat, och buntar man ihop det på detta sätt så blir det enormt tydligt. Alla anser sig tänka kritiskt och vara kritiskt lagda, du hittar ingen, oavsett vilken trosbild de har, som rakt av säger att de okritiskt accepterar allt de hör och blint anammar saker som andra tycker. Här har vi dock en grav differens mellan faktisk kompetens och upplevd kompetens inom området kritiskt tänkande, och med denna brist i kompetens kan man heller inte avgöra vad som är gott kritiskt tänkande och hur detta ska/bör fungera. Intressant, eller hur?

Eftersom du är här och läser så förutsätter jag att du själv är kompetent, men ovanstående gav åtminstone mig lite av en ”Aha!”-upplevelse när jag läste om det första gången. Mitt antagande är att när du läser ovanstående kommer du genast att tänka på något du jobbat/jobbar med, och småler lite. Eller?