Homeopati är allt annat än seriös verksamhet

För några dagar sedan skrev sidan Dagens Homeopati om en incident som inträffat på den nyligen upprättade Homeopatiakuten. Enligt utsago var det en person som gick dit utan att egentligen vara sjuk, dock kan jag väl känna att det är sådana kunder man bör ha när man säljer medicin som inte egentligen är medicin.

Under denna ”artikel” ställs det lite frågor. Jag har också frågat, men Marina Szöges, som driver sidan, släpper inte igenom inlägg med frågor hon inte tycker att hon kan besvara. Den riktiga läkaren Mats Reimer lyfter fram en fråga som är högst relevant: ”Ni som inte är legitimerad sjukvårdspersonal lyder väl inte under någon sekretesslagstiftning?”. Szöges släpper igenom frågan, men besvarar den med en lögn.  Juridiskt sett så faller homeopati in under Patientsäkerhetslagen, men eftersom precis vem som helst kan kalla sig homeopat och sälja preparaten så finns det ingen kontroll alls över titeln och dess utförande. Följande står att läsa under 12 §:

”Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.”

Men homeopatin tillhör som bekant inte sjukvården. Så, svaret är att nej, juridiskt sett har du inget skydd av någon sekretess när du går till en homeopat. Detta tror jag att väldigt många inte känner till, alternativt att de låter sig luras av homeopaternas lögner.

Detta är dock inte vad som är mest uppseendeväckande med artikeln i fråga. Notera att vårdgivarna varit misstänksamma mot den person som besökt deras akutmottagning, och valt att leta rätt på personen på Internet. Såhär säger de själva:

”Det är ganska lätt att hitta folk på nätet idag, även om de uppträder under falskt namn. Så vi vet att den patient som satt framför oss, heter inte det som personen ifråga uppgav.”

Vad personalen på Homeopatiakuten gjort är alltså att man sökt upp en patient på Internet efter patientens besök. Känns inte det lite obehagligt? Skulle du vilja söka upp en vård där du googlas efteråt? Kan säga att om jag fick reda på att min lokala vårdcentral jobbade så hade jag blivit mäkta upprörd. Men jag förväntar mig inte detta av en seriös vårdgivare heller.

Men min kommentar då (var egentligen två), den som inte godkändes i modereringen… Var den hård, elakt formulerad, eller varför godkändes den inte? Döm själv:

sekretess

 

Men det är klart, man kan ju inte släppa igenom vad som helst.

Den tendensiösa människan

Gissningsvis är du en person som genom livet träffat andra människor. De flesta av oss är sådana personer. I dessa relationer med andra lär man sig i regel ganska snabbt karaktäristiska drag som individer har. Du kanske känner Åke, som tenderar att köpa ny bil för att sälja den tre månader senare, och när du hör om detta för tredje gången kan du säga med stor säkerhet att detta beteende är typiskt Åke. Om du funderar bara en kort stund på de relationer du har aktiva i ditt liv just nu så kan du garanterat komma på typiskt beteende som du associerar till var och en av de individer du har regelbunden kontakt med.

Alla människor har detta. Alla människor har beteenden som är typiska för dem som individer, men medan dessa beteenden kanske gör oss unika inom den omedelbara umgängeskretsen så kan vi samtidigt räkna med att flera människor delar dessa specifika karaktäristiska drag. Även om agerande knutet till bilhandel är sådär jättekaraktäristiskt för mänskligheten som helhet så finns det saker vi människor tenderar att göra som jag tycker är intressanta. För på en större skala kan man avgöra vissa drag som karaktäristiska för mänskligheten som enhet, vilket är vad jag tänkte gå in på lite närmare.

Människan har god fantasi och är en mycket bra historieberättare. Vårt psyke påverkar oss enormt mycket, och ofta är det inställning och mental ork som är viktigare än rent fysiska faktorer. Vi tenderar dock att nyttja vårt psyke på enligt min mening fel sätt i många lägen, och alldeles för lite i ännu fler lägen. Den mentala kapacitet vi har tenderar vi åsidosätta för att underhålla idéer och fantasier som ter sig mer bekväma och behagliga än rimliga och verklighetsförankrade.

Tron på spöken och liknande företeelser är ett mycket bra exempel på detta. Spöktro i den moderna formen som visar sitt fula ansikte i program som Det Okända och liknande är ny, för bara några hundra år sedan var det inte spöken man ”visste” knackade i väggarna och smög runt på gården, då var det hustomtar och troll som bråkade med oss. Människor svor vid att de sett tomtarna med sina egna ögon, säkerligen med samma trovärdighet och inlevelse människor idag påstått att de sett spöken. Vi tror inte längre på tomtar och troll, det är åtminstone ingen folktro längre. Så, bara genom att studera historien, utan att lägga någon egentlig vikt vid huruvida spöken eller tomtar existerar, kan vi konstatera följande tendenser hos människan:

  • Människan är benägen att hitta på företeelser som kallas övernaturliga.
  • Baserat på grumlig information kan vi fylla vår upplevda verklighet med fantasiväsen.
  • Vi kan övertyga oss själva om att vi sett något som inte existerar och som vi heller inte egentligen sett.

Notera nu att för att konstatera ovanstående behöver man inte göra något annat än att ta historien i beaktande. Såvida man inte hävdar att alla väsen (vättar, älvor, tomtar, troll, småknytt osv osv) existerar så finns det ingen annan logisk slutsats än ovanstående, oavsett vad man tror på.

Låt oss ta resonemanget vidare och titta på mänskligt läkande och medicin. Det finns tusentals alternativmedicinska behandlingsmetoder världen över, vissa har övergivits helt och hållet, andra praktiseras än idag. Åderlåtning är en personlig favorit, en metod som framhölls som ytterst förträfflig tills för bara några hundra år sedan, när evidens inom medicinen blev allt viktigare.

Gott om metoder som praktiseras även idag saknar helt evidensbas. Man utgår inte från vetenskap, utan från vad metodens nyttjare säger om den. Detta beror naturligtvis inte på att vetenskap är dyrt att bedriva, för det är det inte, utan snarare beror det på att de rön man skulle få fram via denna metod inte skulle stämma överens med den upplevelse man har av sin produkt och/eller metod.

Men inte heller här behöver vi egentligen gå in på huruvida exempelvis homeopati fungerar eller ej, vad som är intressant är vad vi kan lära oss genom att titta på vilka tendenser människan har inom det medicinska området:

  • Människan är benägen att hitta på medicinska metoder som är verkningslösa eller rent av farliga.
  • En metod behöver inte ha en faktisk inverkan på oss för att vi ska uppleva att den har det.
  • Människor försvarar ivrigt metoder de upplever fungera, även om de inte gör det.

Åter igen, för att avfärda ovanstående behöver du ha den inställningen att precis alla alternativa medicinska metoder är sanna och fungerande enligt vad som påstås om dem. Om du inte har den inställningen finns det ingen annan slutsats än att ovanstående är korrekt.

Men, sist men inte minst, den ultimata tendensen hos mänskligheten. Sidan Godchecker.com har i dagsläget katalogiserat över 3000 gudar, andar och demoner. Om jag minns rätt så finns det runt 2800 dokumenterade gudar som vi människor tillbett genom historien, gudar som en efter en hamnat på soptippen. Ofta har andra gudar tagit över, men den övertygelse människor haft om alla dessa gudars existens kan inte förbises. Detta är en av de absolut största tendenser vi har som art; tendensen att uppfinna gudar. Detta är något ingen människa kan förneka, då ingen människa tror på alla dessa ca 2800 gudar. Slutsatsen av detta blir:

  • Människan tenderar att uppfinna gudar, gudar som vi alla senare är överens om inte existerar.
  • Människan är så säker på sin guds existens att hen är villig att mörda, kriga och erövra i dennes namn.
  • Religioners påståenden strider inte bara mot vetenskapen, utan även mot varandra, vilket betyder att ett flertal idag existerande och praktiserade religionerna har fel i sina antaganden.

När man ser det på detta sätt blir det nog lite lättare att genomskåda dessa dumheter, det är åtminstone vad jag hoppas. Bedragare som spelar på saker vi tenderar att acceptera och anta som sanna har inga större problem med att inte bara övertyga oss om att verkligheten ser ut på ett annat sätt än vad den de facto gör, de har också lätt för att knyta oss till dem på ett sätt som gör att vi tar våra misshandlare i försvar. Människor försvarar påstådda medium för att de tror sig ha fått hjälp, likväl som de försvarar sin homeopat eller ställer sig bakom sin präst. Detta sker oavsett sanningshalten i det som påstås, just för att vi tenderar att tro på dessa saker.

Därför är det viktigt att vara uppmärksam. Inom de områden där vi tenderar att inte vara kritiska måste vi vara extra kritiska. Vi måste rannsaka oss själva och överväga om det kan vara så att våra övertygelser baseras på vilja och önsketänkande snarare än rimlighet och verklighet.

För rent krasst, vad är ”känt” om den kristna guden Jahve idag som inte var ”känt” om Thor under vikingatiden? Vad kan vi säga oss veta idag om kristallhealing som man inte visste om åderlåtning? Och hur mycket mer underlag finns det egentligen för spökens existens än tomtars existens?

Är det inte ärligt talat lite förmätet att tro att alla andra som hittat på företeelser innan just nu haft fel men att vi nu lyckats gissa rätt i våra antaganden och spekulationer?

Mitt blygsamma förslag är: Tendera mot skepticism istället.

Maria Eggers och ECT

Skådespelerskan Maria Eggers har ALS, och debatterar i Aftonbladet för att den som är dödssjuk själv ska få välja sin rehabilitering, oavsett om denna rehabilitering är legitim eller ej. Rubriken på artikeln är: ”Jag är obotligt sjuk – låt mig välja min rehabilitering”. Vad man i ett snabbt grepp gör i denna rubrik är att man knyter samman två saker som krasst sett inte har något alls med varandra att göra. För det finns nog ingen som egentligen anser att vi bara ska ge en blank check till personer som är allvarligt sjuka, så att de kan spendera skattepengar på precis vad som helst.

De pengar vi har för att vårda befolkningen är inte obegränsade, och även om det vore trevligt att kunna ge människor med allvarliga sjukdomar solresor och liknande (som för många är väldigt vårdande), så är det faktiskt så att de pengar sådant kostar försvinner från kontot, och finns därmed inte där för att hjälpa människor med sjukdomar som går att bota i dagsläget. Känns det då inte mer meningsfullt att spendera de resurser vi har på att människor inte faktiskt ska bli obotligt sjuka? På Aftonbladets artikelforum uttryckte jag åsikten att skattemedel inte bör gå till häxdoktorer, homeopater eller andra bedragare. Jag skrev inget om Marias situation, en situation jag självklart sympatiserar med, men jag förklarade samtidigt att det absolut står henne fritt att söka alternativ vård, men då till egen bekostnad. Jag fick denna reaktion av en läsare:

Det var det mest egotrippade jag har hört i hela mitt 64-åriga liv. Fy fan för sådana som dig. Hoppad något riktigt otäckt drabbar dig eller dina närstående.

Ett uttryckt hopp om att ”något riktigt otäckt” ska hända inte bara mig, utan även mina närstående. Håll priset för årets medmänniska, jag tror vi har en vinnare.

En användare på forumet började dock snabbt vurma för en behandling som kallas för ECT, står för Energy Cell Treatment. Det är en metod som marknadsförs av den medicinska pionjären Susanne Johansson. På hemsidan friskriver man sig omedelbart från alla påståenden om eventuella resultat, men man insinuerar att ECT botar bland annat: cancer, MS, reumatism, artros och Lupus. Det finns nog inget ECT inte botar, när man tänker efter.

Men, är metoden kliniskt testad? Njae, nej. Den har funnits sedan 2004, men man verkar helt enkelt inte ha hunnit med att testa den ordentligt, man har varit mer intresserad av att samla in anekdoter från patienter. Patienter som nyttjar vanligt skolmedicin parallellt med ECT… Men vad är då ECT? Jo, det ”fungerar” så att man stimulerar immunförsvaret genom att bombardera kroppen med vitt ljus, i ett vitt rum, när patienten är iförd helt vita kläder. Det krävs tydligen inte mer än så.

Susanne Johansson har själv förklarat varför man inte gör några kontrollerade tester:

Due to the fact that many patients have been successfully treated for “untreatable” illnesses/diseases where conventional medicine has not produced satisfactory results, I do not consider it ethical to make controlled studies on human beings using placebo lights.

Det faktum att hon upplever resultat gör det alltså oetiskt att göra kontrollerade tester. Tydligen mer oetiskt än att behandla sina patienter med en bekräftat fungerande metod.

Så, är ECT en metod vi skattebetalare borde bekosta för Maria Eggers? Mitt svar är ett klart nej, låt pengarna gå till sådant som fungerar, och tar det slut på alternativ för en patient, låt resurserna gå till en annan. Man kan inte kasta bort pengar bara för att vara snäll, inte när pengarna faktiskt är där för att hjälpa så många som möjligt. Naturligtvis är det tragiska omständigheter och rena familjekatastrofer som drabbat människorna som utgör statistiken, men åter igen, är det bra skäl till att dränera de konton som faktiskt hade kunnat hjälpa andra att få fungerande vård?