Vem är jag att döma andra människor?

Personer som är vana med att bli dömda på grund av det de väljer att syssla med klagar ofta över detta faktum. Man ser det ofta i forum där exempelvis tron på det övernaturliga eller alternativa behandlas. Det räcker i regel inte heller med att dessa människor förväntar sig att inte bli dömda för att ljuga/bedra, de kräver också respekt för sina övertygelser och inbillningar.

Poängen för mig personligen är att efter att ha funderat på fenomenet så kom jag snabbt fram till att jag faktiskt skiter helt i om någon dömer mig eller ej, för jag vet att det jag sysslar med på alla plan klarar av den typen av kritik. Jag blir inte stött om du tycker att den här hemsidan är dålig, att jag är värdelös på att skriva eller om du anser att mina åsikter är helt uppåt väggarna. Mina åsikter klarar av din granskning, och jag kan försvara dem. Och kan jag inte det är jag, som så många gånger tidigare, helt klart beredd att ändra åsikt. Personer som kräver respekt utan prestation och som kräver att inte bli dömda tycks dock inte kunna flyga under samma banderoll som jag själv när det gäller att just tåla kritiken.

Vad man säger när man ifrågasätter vem andra är att döma en är att ingen annan har rätt att ha åsikter om någon annans beteende, yrkesval eller liknande. Lätt för någon med ett tvivelaktigt beteende att yrka på att något sådant ska vara gällande, men självklart är det rent nonsens. Faktum är att om man försöker legalisera att sälja vatten till barn och kalla det för medicin ska man räkna med att andra kommer att döma detta beteende. Gillar man att sitta vid lekplatser och fantisera om småbarn får man också räkna med att man blir dömd i andra människors ögon. Det samma gäller om du och din partner organiserat tar er in i äldre människors lägenheter och stjäl pengar och värdesaker från dem, andra människor kommer att döma er då också.

Ser man det på ett bredare perspektiv än just individen som bekymrat yttrar sig om andras rätt att döma så blir det absurt, och detta håller säkerligen även yttraren med om. Därmed blir yttrandet inte så brett, det blir specifikt, och faktiskt så specifikt att det bara handlar om dem själva. Dessa personer kanske borde fundera mer på om de skulle syssla med sådant som inte är förkastligt snarare än att klaga över det faktum att detta påpekas för dem, av personer som jag själv.

För att besvara den konkreta frågan: Vem är jag att inte göra det? Om jag ser något skadligt, förkastligt eller farligt med ditt beteende, vem är jag då att sitta tyst och inte säga något alls? Mitt ansvar gentemot människorna som far illa eller skadas på grund av dig är större än någon form av åtagande eller ansvar jag har gentemot dig som person. Du kan beklaga dig över detta om du vill, men är du en person som behöver ställa frågan i fråga är du förmodligen heller inte en person som är värd varken respekt eller att lyssnas på.

Tror du att Jesus funnits?

Sverige är på många sätt ett väldigt bra land, med sunda, sekulära värderingar. Vi tenderar att acceptera människors lika värde, vi tycker inte det är speciellt uppseendeväckande att vissa människor är homosexuella, vi accepterar att alla kanske inte vill behålla sina blivande barn och så vidare. Som sagt, sunda, sekulära värderingar.

I ett samhälle som vårt är det enkelt för många att vara lite sådär halv-troende. Du känner garanterat igen sorten själv, vad jag syftar på är en person som säger nåt i stil med: ”Njaa, jag tror väl kanske inte på just gud, men på någon högre makt tror jag nog”. Detta kommer i regel från personer som tar för vana att inte tänka alldeles för mycket på vad de säger. Likväl finns det väldigt många som applicerar liknande resonemang på Jesus, och vill få det till att de tror nog inte riktigt på gud, men de tror att Jesus fanns.

Jag har debatterat Jesus-frågan i ganska många år nu, och vad som ofelbart inträffar när man ifrågasätter huruvida Jesus ens existerat från första början drar många andan i förfäran. När min meningsmotståndare återhämtat sig brukar i regel alltid det första påståendet vara att det finns en sorts konsensus inom forskar-/historikervärlden att jo, Jesus har visst funnits. Mitt svar på detta är dock det att dessa forskare/historiker har tillgång till samma extremt svaga underlag som vi andra har, och vad man snarare kommit överens om är att man antar att så är fallet. Man antar alltså att Jesus var en historisk person, man vet inte att så är fallet, och det är som bekant varken forskare eller historiker som bestämmer eller kommer överens om vad som är sant eller inte.

Men vad säger historien då? Faktum är att om man ser på Bibeln som en historiebok så är den värdelös, då den är bevisat felaktig på väldigt många punkter. Tittar vi på sagan om Jesus specifikt så kan jag ruska ditt minne lite. I Matteusevangeliet berättas historien om kung Herodes som kände sig hotad av den faktum att Jesus fötts, då han var messias. Maria och Josef flydde Betlehem, och Jesus föddes i en krubba, bla bla bla. Problemet med berättelsen är att det är väldigt väldokumenterat att Herodes dog år 4, före kristus. Sagans trovärdighet får sig en ganska rejäl törn redan där. Att man sedan vet att det inte var någon skatteindrivning, som också påstås i samma berättelse, är ett annat problem.

Detta är vad vi vet. Men vad vet vi om Jesus egentligen? Faktum är att inget dokumenterades om Jesus under hans livstid. Att gud valde att skicka sin ende son till den region i världen där läs-/skrivkunnighet var som allra lägst bidrog nog till detta problem, hade Jesus skickats till Kina istället hade det funnits gott om dokumentation. Men när man pratar om historia och Jesus så brukar två namn komma upp, dessa är Josefus och Tacitus, två (ungefär) samtida historiker, som har dokumenterat i princip allt som är känt om Jesus idag. När gjorde man då detta? Jo, de började runt år 70. Faktum är att ingen av dem ens var födda när Jesus påstås ha dött. Och ändå är det dessa två personer som troende ofta vill framställa som dem som ”vittnat” om Jesus existens. 40 år efter att han påstås ha dött. Till saken hör ju också att med tanke på vilken ytterst begränsad livslängd man hade på den tiden så är det extremt osannolikt att någon av den information som dokumenterades kom från en person som sett/träffat Jesus personligen, historikerna hade det ju bevisligen inte.

Efter att man tryckt hål på alla lösa påståenden enligt ovan brukar det bara finns en massa larv kvar att ta till, saker som är för dumma för att ens ta ställning till.

Så faktum är att om du ska tro på Jesus så gör du det på lika goda grunder som hela Bibeln står på. När man sedan ser det lite större perspektivet, och inser att hundratals religioner genom tiderna har Jesus-sagor (ofta identiska med den kristna varianten), efter och långt före kristendomen, så blir det ännu mer tveksamt.

Precis som allt annat inom religion blir detta således en fråga om irrationell tro. Vissa har det, andra har det inte.

Nätverket Hela Barn sysslar med skumrask

Jag vill börja med att säga att mycket av det jag skriver om här har jag frågat Nätverket Hela Barn om, och de har inte svarat mig.

Några entusiaster har startat ett nätverk som heter Hela Barn (helabarn.se). Vad detta nätverk beklagar sig över är det faktum att i Sverige är det olagligt att behandla barn under 8 års ålder samt gravida/födande kvinnor med alternativmedicin. Något som för en klart tänkande individ kan låta som väldigt sunt, eftersom skolmedicin är bevisat betydligt mycket mer effektiv och säker än just alternativa metoder. Men detta hindrar inte Hela Barn, man slåss nämligen för dessa individers ”rätt”, inget annat (säger man), samt att de är helt partipolitiskt, fackligt och religiöst fristående. Finns det fler alternativ än så? Mer om det senare.

Låt oss först titta på det mest slagkraftiga argument som Hela Barn framställer, nämligen det att den lag vi har i Sverige strider mot hela fem artiklar i Barnkonventionen, som är författad av FN. Dock talar man aldrig om vilka artiklar svensk lag strider mot, vilket i sig kan tyckas vara lite intressant. Det finns 54 artiklar i Barnkonventionen, och jag har för detta inläggs skull läst igenom hela Barnkonventionen. Faktum är då att jag inte hittat något alls som säger att alternativmedicin är något barn har rätt till på något som helst vis, eller att en sådan behandling är önskvärd. Trots detta så hittade jag två andra punkter, som jag tyckte var intressanta:

Artikel 6, punkt 2: ”Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.”
Här krävs det inte mycket tolkning i någon riktning för att inse att alternativ medicin, som alltid är antingen helt otestad eller har visat sig vara ineffektiv vid tester, inte ligger i barnens intresse.

Artikel 19, punkt 1: ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.”
Att ge barn obeprövade eller bevisat ineffektiva preparat istället för fungerande och beprövade motsvarigheter kan utan svårigheter tolkas som vanvård från vårdgivarens sida.

Så, vad jag fann var snarare att alternativ medicin inte har något inom vården att göra, specifikt inte när det är barn det handlar om.

Men låt oss nu titta mer på Hela Barn, och deras agenda. De nämner aldrig på sin sida vilken typ av alternativ medicin de förespråkar, så på ytan känns de mest som en allmän intresseorganisation. Följande personer sitter i nätverkets styrelse:

Ordförande: Elisabet Agar
Sekreterare: Charlotta Jaakkola
Kassör: Britta Kjellin
Ledamöter: Anna Rosenkvist, Lina Lanestrand

Vi tittar på dem en i taget:

Elisabet Agar: Elisabet driver en egen sida och har ett företag i anslutning till sin hemsida. Vad sysslar företaget med? De/Hon säljer homeopatiska preparat och behandlingar till allmänheten. Enligt hemsidan botar/lindrar homeopatiska preparat allt från ångest till infektioner, och vill man boka ett besök kostar det bara 650:- vid första besöket, och 450:- vid uppföljning. Då ingår vattnet (homeopatiska preparatet).
Charlotta Jaakkola: Charlotta jobbar med djur, har det visat sig. Hon finns även på recensionssiten Reco.se, där hon gav sig själv 5/5 i betyg, vilket förmodligen skulle väga upp den etta hon fått innan. Tur att åtminstone en person är nöjd med Charlottas tjänster. Förresten ja, hon jobbar som djur-homeopat. Hon ger alltså vatten till djur, i hopp om att de ska bli bättre av detta.
Britta Kjellin: Britta är den jurist som Hela Barn använder för att formulera skrivelser till FN. Hon driver företaget Enjoy Consulting, som dock verkar jobba pro-bono (gratis), med tanke på hur liten omsättning bolaget har.
Anna Rosenkvist: Anna är också medicinskt intresserad, och med det menar jag att hon också, chock nog, är homeopat. Hon bedriver precis som Elisabet Agar en egen hemsida, där hon säljer både preparat och behandlingar.
Lina Lanestrand: Lina jobbar på en sorts ”vårdcentral” som kallas för Naturmedicinteamet. Det är svårt att få fram mer information om vad Lina pysslar med mer specifikt än så, men bevisligen har hon direkta intressen i branschen.

Det är väl inte speciellt svårt att se att Nätverket Hela Barn knappast är en intresseorganisation som slåss för några rättigheter man efterfrågar hos barn. Tvärt om så slåss de för sin egna ekonomiska vinnings skull, det finns självklart enorma pengar i homeopatika. Anledningen till detta är att preparaten består av bara vatten, kräver ingen forskning som ska skrivas av på årtionden och det krävs därmed heller inga utdragna studier av preparatens effekt.

Det man måste vara på det klara med är att det är såhär dessa ”branscher” fungerar. Har man mage att sälja vatten till en människa med ångest i hopp om att detta ska bota, vart drar man då sin privata gräns för vad samvetet klarar av? Om man ljuger en änka rakt upp i ansiktet och talar om diverse saker om hennes bortgångne man, och sedan tar betalt för detta, hur skiljer sig dessa saker egentligen på den moraliska kompassen?

Men människor som jobbar med lögner och bedrägeri är inte mottagliga för vad de själva sysslar med, det skulle bli alldeles för jobbigt för dem att inse vad de sysslar med, så det blockeras. Till slut måste man i princip vara helt död inombords, och det är tragiskt på alla tänkbara sätt. Men det är inte synd om dem, det är dock synd om deras offer.

Vad kan man göra? Man kan ta ställning. Gå med i gruppen för Svenska 1023 på Facebook, ditt blotta medlemskap visar att du tagit ställning, mer än så behöver du inte göra.

Prahlad Jani har inte ätit eller druckit på 70 år

Jag har tidigare läst om Prahlad Jani och hans påstående om att han inte har ätit på 70 år, men idag stod det om detta i Aftonbladet, och de kommentarer som följer artikeln är föga förvånande. Det finns alltid människor som absolut vill tro på att liknande fenomen är möjliga, tar dessa saker till sig med hull och hår, och sedan prisar allsköns gudar för att mirakel som dessa är möjliga. Det finns nämligen en sak man hänger upp sig på i just detta fall, och det är det faktum att Prahlad Jani faktiskt har testats…

Vad man gjort är att ett läkarteam har stängt in Prahlad Jani i ett rum, och observerat honom via ett fönster samt videokameror. Man har förseglat toaletten, och haft honom under konstant övervakning i två veckor, och efter detta har man kommit fram till att han för det första verkar klara sig helt utan att gå på toaletten och för det andra så verkar han kunna överleva enbart på luft.

Problemet med ett påstående som detta är att vi alla vet att det är fullkomligt omöjligt att leva utan vatten och föda. Prahlad Jani skulle kunna sägas vara en illusionist på sitt sätt, men det som istället gör honom till en bedragare är att han faktiskt säljer lögner, vidhåller dessa lögner och i samband med dem försöker sälja in en idé om gudomligt ingripande. Ponera istället att det var exempelvis David Blaine som gjort precis det som Prahlad Jani påstår att han gjort. Faktum är att Blaine från den 5 september 2003 spenderade 44 dagar i en plexiglaslåda, där han överlevde på endast 4,5 liter vatten om dagen. Tricket kallades för ”Above the Below”, och fick ganska mycket uppmärksamhet, som trick av den här typen tenderar att få. Finns det saker Blaine håller för sig själv om trickets genomförande? Säkerligen. Påstår han att det var gud som gjorde det möjligt, eller att han är magisk på något sätt? Nej, det vore befängt, och han skulle då tappa all sin trovärdighet.

Frågan som alltid kommer upp i debatter är denna: ”Jaha, men vet DU hur han gör då?!”. Detta är vanligt, man tror alltså att om man föreslår X som lösning på problemet, och den som anser att X är orimligt inte har någon konkurrerande (och enligt dem mer övertygande) förklaring så ger detta mer trovärdighet till att X skulle vara korrekt. Så är naturligtvis inte fallet. Jag fick frågan för några år sedan rörande hur en medial kvinna uträttade en viss illusion, kommer inte ihåg vilken det var, men mitt svar var hur som helst det att nej, jag kan inte förklara exakt hur en bedragare jobbar, för jag är ingen bedragare själv. Lika lite som att jag kan förklara hur en förgasare fungerar, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är älvor som gör att den fungerar som den gör.

Det som gör Prahlad Jani så intressant för många är att han propagerar deras egen agenda. En agenda som är konstruerad enbart av lögner och påhitt, som exempelvis gudstro, behöver propageras med hjälp av flera lögner och påhitt, så enkelt är det, och Prahlad Jani är ett klockrent exempel på ett fall som kan förvirra sådär lätt att vissa självduperande människor som har ett behov av att tro på dylika företeelser gladeligen hoppar på tåget.

Personligen skulle jag dock ta det som en ganska saftig tankeställare om det vore så att min övertygelse kräver att jag tror på direkta logiska felaktigheter och uppenbara påhitt. Men det kanske är jag som är tråkig. Fast då föredrar jag att vara tråkig.

Vilka apotek kommer sälja homeopatiska preparat?

Nedanstående brev har skickats till följande företag, och personer:

Apotek1, PR-ansvarig Ulrika Hultgren.
Apoteket Hjärtat, PR-ansvarig Charlotte af Klercker.
Doc Morris, PR-ansvarig Märit Wikström.
Medstop, PR-ansvarig Eva Danielsson.
Åhléns, PR-ansvarig Monica Hultgren.

Har du förslag på fler företag? Kommentera inlägget så kontaktar jag företagen i fråga.

Hej [Namn].

Detta brev skickas till dig, samt representanter för övriga företag som bedriver apotek i Sverige. Era svar kommer att sammanställas och publiceras på min blogg, som finns på http://www.imsoevil.com.

Ni är säkerligen medvetna om den oro som cirkulerat runt avregleringen av apoteks-monopolet som tidigare funnits i Sverige. Jag och många med mig har dock inget emot utökad konkurrens, men vad som däremot oroar mig och många andra är huruvida ni och era konkurrenter kommer börja flirta med det ovetenskapliga och bevisat ineffektiva. Jag tänker då specifikt på homeopatiska preparat.

Få preparat utanför läkemedelsbranschen är så testade som homeopatiska, och gång på gång framkommer evidens för att de helt saknar effekt utöver placebo. Introducerar man dessa i en apoteks-miljö är risken överhängande att människor med faktiska åkommor väljer dessa preparat istället för riktig medicin, som innehåller verksamma ämnen. Homeopatiska preparat är enligt alla önskvärda definitioner enbart destillerat vatten.

Utöver ovanstående så är det naturligtvis inte etiskt försvarbar att sälja vatten till sina kunder under premissen att de botar alla tänkbara åkommor. Enligt min mening skulle ingen seriös aktör behandla sina kunder på det sättet, oavsett om man upplever att det finns önskemål från vissa håll eller ej. Jag hoppas att ni tar er yrkesmässiga integritet på större allvar än så.

Så, för att göra det enkelt och för att jag ska kunna sammanställa ert svar på ett bra sätt, skulle jag vilja ha svar på dessa frågor från er:

1. Vad är er syn på homeopatiska preparat?
2. Planerar ni att köpa in homeopatiska preparat till era butiker? Utveckla gärna ert svar.

Ovanstående är enormt viktigt för att ge oss konsumenter en klar bild över hur ni som företag tacklar frågor som detta. Handlar jag på ett apotek vill jag naturligtvis veta att det är en seriös verksamhet man bedriver, och då är det viktigt att kunna ställa raka frågor och få raka svar. Ett företag som lämnar dörren öppen för att sälja placebo-vatten till sina kunder i framtiden, under några som helst premisser eller omständigheter, uppfyller helt enkelt inte de krav på seriositet som jag och många med mig ställer på de företag vi väljer att handla av.

Som sagt, era svar kommer att redovisas, och vill ni tillägga något utöver ovanstående frågor tar jag naturligtvis med även detta. Ni kommer inte redigeras alls innan publicering, jag tar för vana att aldrig redigera annat än adresser/kontaktinformation.

Med vänliga hälsningar,
[Jag]

Utstuderad slump

Jag har retat mig på en banner ganska länge nu, den finns lite överallt. Har dock inte sett den på ett tag, men idag fick jag syn på den, och fångade den på bild:

Vad är det då som är så störigt med just denna banner? Jo, jag påstås för det första vara deras ”1.000.000:e besökare”, vilket framhävs lite extra som att det inte är ett skämt. Följt av att deras slumpgenerator valt ut mig…

Man kan ju fråga sig då vilket urval denna slumpgenerator valt bland. Hur många ”1.000.000:e besökare” finns det egentligen? Det torde ju bara finnas en enda, som tydligen är just jag (inget skämt), och då ifrågasätter jag starkt behovet av att tillämpa en slumpgenerator.

Alla fattar ju att bannern visas för allt och alla, helt urskiljningslöst, men dumt är det hur som helst.

Jag har sökt jobb som medium/clairvoyant

Bokförlaget New Page AB lade nyligen upp en platsannons på Platsbanken, där de söker medium/clairvoyanta till en betallinje som företaget driver. New Page AB drivs av en kvinna vid namn Susanne Fryhl, och hon stod som kontaktperson för annonsen i fråga.

Naturligtvis verkade detta jobb för bra för att vara sant, så jag var bara tvungen att söka tjänsten… Det bör dock tilläggas att jag absolut inte förväntade mig ett svar. Notera här att Susanne Fryhl har 30 anställda som arbetar med dessa saker på heltid (tarot osv), och verksamheten går så pass bra att det behövs ÅTTA resurser till. Vad man då kan konstatera är det som jag kommer konstatera i min kommunikation med Susanne; detta är bedräglig verksamhet som genererar enorma summor pengar.

Jag har inte censurerat något alls i vår korrespondens, jag har dock bara tagit med själva meddelandena i sig.


Mitt första mail:

Hej Susanne.

Jag såg er annons på Arbetsförmedlingen, och naturligtvis blev jag direkt intresserad.

Jag heter David, är 29 år (strax 30) och bor i Bålsta utanför Stockholm med min fru. Jag har jobbat på telefon i olika former under de senaste åren, bland annat som reklamationsansvarig på ett telecom-bolag, och har god vana med att kommunicera via både tal och skrift. Detta gör att jag har direkta insikter som kan vara extremt fördelaktig för er verksamhet, och i förlängningen då även för mig som person, vilket jag ser som enormt positivt!

Rörande utbildningar så har jag inga sådana som är relevanta för er bransch, jag ska dock börja plugga beteendevetenskap nästa år, men jag besitter redan idag de kunskaper som behövs för att jobba hos er. I mitt arbete har jag nämligen stött på ett otal olika människor som tack vare (vågar jag påstå) linjer som era försatt sig i enorm skuld gentemot sina tjänsteleverantörer på telefonisidan. Jag inser ju lika väl som er att det finns stora pengar att tjäna på att dupera och vilseleda desperata människor, och eftersom jag själv är av moraliskt tveksam kaliber så kan jag tänka mig att arbeta med detta på del-/heltid. Faktum är att mitt sätt att kommunicera inte bara kommer köpa människors förtroende under första samtalet, de kommer komma tillbaka för mer, tro mig.

Till skillnad från andra som arbetar med denna typ av verksamhet så behöver jag inte rättfärdiga uppgifterna för mig själv för att orka gå upp på morgonen, jag ser det mer som att folk ger bort pengar frivilligt. Annars hör man ju att man ”ger folk trygghet/avslut” osv när man exempelvis ”kommunicerar” med avlidna nära och kära, men eftersom jag vet lika väl som ni att det knappast är någon annans uppgift att tala om vad folk behöver för trygghet, och framför allt vilka lögner människor behöver höra för att uppnå detta, så är jag istället helt trygg med att inte rättfärdiga utöver ”pengar, pengar, pengar”, så att säga.

Sist men inte minst så skulle jag inte ha några problem alls med att försvara mitt yrkesval när vänner och familj undrar vad jag egentligen jobbar med. Frågor som varför inget medium någonsin förutsett någon naturkatastrof, löst ett mord, hittat ett kidnappat barn eller kunnat verifiera sina påstådda ”krafter” i någon form eller egenskap skulle jag antingen bara vifta bort som nonsens eller helt enkelt ljuga om att det visst finns sådana fall. Jag skulle alltså, utan kostnad för er, kunna tänka mig att ljuga även på min fritid, för VÄNNER och FAMILJ! Om inte det avslöjar hur dubiös min känsla för moral är vet jag inte vad som gör det.

Hör av er när ni bestämt vilket datum jag kan börja, så skickar jag mer kontaktinformation och svar på övriga frågor ni möjligen kan tänkas ha.

Mvh,
David, Bålsta.


Susannes svar:

I allmänhet brukar jag inte lägga ned möda på att svara på de här mailen. Du tror säkert att du är ensam om att avsätta tid, energi och ett visst kunnande inom den mer rudimentära skrivkonsten, för att formulera en ansökan till något som du så uppenbarligen inte har någon som helst insyn i eller kunnande om.

Ett gott råd är att alltid göra ordentliga analyser och undersöka ett ämne från olika vinklar. Det är som att använda ”Spanska Flugan” för att sälja bl.a. kryddor, när man vet att det i bästa fall handlar om svensk buskisrevy men i alla övriga fall är känt som ett hjälpmedel för att förhöja sexlusten (läs gärna ”My Uncle Oswald”, av Roald Dahl).

Jag svarar därför inte på din ansökan – den är tyvärr alltför plump och insiktslös – utan för att det är min förhoppning att du lägger ned lika mycket energi på andra mycket viktigare saker som globala atrociteter rörande människohandel och miljöförstöring eller att du exempelvis visar ditt missnöje med den dubiösa läkemedelsindustrin, försäkringsbolagen, sjukvården etc, etc. Vår värld är inte perfekt!

Att du är 29 år, tvivlar jag djupt på. Om du är gift, kan jag bara beklaga. Din skrytsamma amoralism gör att man får känslan av en total avsaknad av empati. Min förhoppning är att du verkligen blir antagen till universitetet, får träffa förhoppningsfullt vuxna människor med värderingar, mål och visioner och att du genom trägna studier lär dig lite om ditt eget och vad jag har förstått, även dina vänners (läs fan-clubs) beteende!

Susanne Fryhl
Bokförlaget New Page AB


Mitt svar:

Hej Susanne!

Jag ska väl vara tacksam till att du inte bara bemödade dig med att svara, utan att även söka på mitt namn på Google. Det du kommer med nedan är dock inget nytt för debatten som sådan, jag har debatterat med dig i flera år, och du svarar alltid likadant. Inte dig specifikt då, men människor som rättfärdigar sitt bedrägliga leverne med samma ord och fraser som du själv.

Faktum är att jag tack vare detta har väldigt god insyn i vad du/ni gör och hur det fungerar. Jag har som sagt sett effekterna av det också, som i allt för många fall är utblottade, desperata människor som bara söker hjälp. Jag är mer än väl insatt i coldreading, warmreading och hotreading, dock sysslar ni ju uteslutande med de första två, antar jag.

Anledningen till att jag lägger ner tiden är att jag tycker det är viktigt att man anstränger sig för sådant man tycker är fel, speciellt såhär på hemmaplan. Att det finns värre bedragare och katastrofer än er är inget gott skäl för er att fortsätta. Att prata om empati när man säljer lögner och falska förhoppningar till främlingar ter sig för mig en aning magstarkt, men jag förväntar mig heller inte att du ska ha någon annan syn än just den, då jag, som sagt, debatterat med dig förut.

Det råder för mig inga tvivel om att du ser dig själv en som en empatisk människa av rang. Att du tycker att det är hedersvärt det du jobbar med, och att du har god moral. Alla människor tenderar att tycka detta om sig själva och sina yrken, oavsett om det handalar om att bedra människor på deras besparingar.

Men jag vet, det är i sak oförsvarbart. Då är det ju enklare att fälla kommentarer om ålder, civil status, skrivkonst, studier och liknande relevanta faktorer.

Min förhoppning, som dock kan te sig en aning enkel, är att åtminstone en person inom er ”yrkeskår” ska ta sig en funderare och fundera seriöst på vad denne gör med sitt och andras liv, och kanske söka att jobba med lite mer positiva saker, det är allt. Och framför allt hoppas jag naturligtvis att min fan-club (vetenskapliga skeptiker) ska bli större.

Mvh,
David


Susannes svar:

Jag har mig veterligen aldrig debatterat med dig förut, så det kan inte har varit någon remarkabel debatt och eftersom jag på intet sätt ”försvarade” mig i mitt mail, tvivlar jag på att du hört mina argument förut.

Men jag skall svara igen men en sista gång, då din (och andras) rabiditet inför ämnet påminner om de argument vi ofta får höra från religiösa människor och ibland samfund, när det gäller homosexualitet. ”Det är synd! Det är fördärvligt! Ni smittar och förstör andras liv och värderingar och låt mig, som är utan skuld, kasta den första stenen.” Tänk att livet är så enkelt för en del. Du har fel, jag har rätt!

Du kanske verkligen är närmare 30 år, fast du verkar mycket yngre. En fördel med att ha levt längre är att det ofta ger en viss mognad, ödmjukhet och acceptans men framför allt respekt inför andra människors tro, livsåskådning och situation, något jag faktiskt saknar i din argumentation. Hur kan du tala för alla dessa människor som ringer en telefonlinje, vår eller andras? Hur kan du kalla dem ”som i allt för många fall är utblottade, desperata människor” som om de inte vet vad de gör? Hur kan du generalisera så ensidigt? Vi, och jag kan bara tala för oss, har oerhört många välutbildade, kända och välbalanserade kunder som inte skulle känna igen sig i din beskrivning. Var finns de? Hur kan du säga att du talar för dem?  Jag skulle kunna motargumentera, vi skulle kunna maila till varandra i 10 år men det skulle aldrig ändra på något.

Det är hedervärt att kämpa för en god sak. Jag tror dock inte att kasta skit mot oss är så speciellt hedervärt och måste nog till och med erkänna att jag starkt tvivlar på att det ger någon som helst återklang vare sig på hemmaplan i Sverige eller utomlands eller hos de ”stackare” du för din talan för.  De enda jag tror det påverkar är de som redan är ”frälsta”, dvs din fan-club.

Jag vet att det finns förfärande många människor som är skuldsatta idag och bland dem finns det säkerligen några som ringt för mycket (jag antar också att du som är så insatt i branschen också vet att Telia har regeln att alla samtal stängs av efter 34 minuter?) men oftast är det i kombination med att de också förköpt sig. Fallit, som alltför många, för lockande reklam om att lyckan går att köpa för pengar, speciellt från de kreditgivare med ockerräntor som lovar guld och gröna skogar. Och de är så många fler, där är ett värdigt korståg! Vi är hela tiden i rampljuset hos skattemyndigheterna, pressen, religiösa fraktioner, så du får gärna ställa dig på kö men jag vidhåller – välj ett värdigare mål för din kamp! Varför inte ifrågasätta Telia, den största vinnaren? Som verkligen förser sig från det att vi skänker pengar till välgörenhet, till alla telefonlinjer, speciellt sexlinjerna – varför inte protestera där? Vilken affärsidé, att ta större delen av vinsten där kunden till och med får betala för att runka av sig själv!

Jag vet att detta är slöseri med ord, liksom att det i ditt fall är slöseri med energi, kunskap, engagemang och kreativitet att smutskasta vår ”Spanska Flugan”. Jag vet att det finns oändligt många, djupt respekterade forskare världen över, som liksom vi är öppna för det vi ännu inte förstår, och att medialitet är en talang likt andra och som många har och som är omtalat i alla tider, dvs kloka gummor och gubbar har alltid funnits. Det innebär inte att det inte bör finnas klara regler som för alla andra branscher. Alla jobb har bra och dåliga utövare och tyvärr är inte vår bransch förskonad från detta. I vårt fall men självklart fungerar samma princip som i alla andra branscher, från matvarubutiken till psykoterapeuten, så är det kunden som bestämmer – håller du inte måttet, handlar inte kunden!

Jag kan självklart inte hindra dig från att fortsätta att upprepa dig själv men det här är mitt sista mail.
Susanne

inklusive alla de som jobbar här (ca 30 personer) och som, tro det eller ej, är stolta över sina jobb och vet att de gör nytta och är otroligt trötta på mail som dina!

Susanne Fryhl
Bokförlaget New Page AB


Mitt svar:

Hej Susanne.

Jag kommer nu komma med ett suveränt erbjudande till dig, som jag under omständigheterna inte kan tänka mig att du kan motstå. Men mer om det senare, först ska jag svara på ditt brev.

Som sagt, inte dig personligen, men väldigt många som resonerar precis som dig. Och detta medför samtidigt då att jo, jag har hört dina argument förut, väldigt många gånger. Speciellt ”argumentet” att det faktiskt finns saker som är värre än att ljuga människor rakt upp i ansiktet och de facto stjäla deras pengar. Oavsett om detta stämmer eller ej så är det en dålig anledning till att bedriva någon sorts verksamhet i någon form, man bör ha godare skäl än så. Ändå var det bland det absolut första du tog upp i ditt svar till mig.

Över lag lämnar din debatteknik väldigt mycket att önska. Jag förväntar mig inte att du ska se detta själv, men dina taffliga försök till att likställa mig och dem som håller med mig om er extrema förkastlighet med religiösa grupper som förföljer homosexuella är på alla tänkbara sätt väldigt osmakliga. Man behöver inte studera historien i vidare god detalj för att inse det faktum att det är sekulära värderingar och insikter som givit homosexuella, kvinnor och andra utsatta samhällsgrupper den status de har idag, irrationella övertygelser som den du representerar har satt hälarna i backen så fort det ens yppats att dessa värderingar kanske bör revideras. Du representerar irrationalism, vilket förvisso i sig förklarar en hel del av dina märkliga argument och svar i de här frågorna.

Jag hoppas att jag med ålder inte börjar acceptera sjukt och irrationellt beteende. Jag hoppas innerligt att jag aldrig kommer tycka att det är OK att det i många kulturer anses vara kutymen att den våldtagna dottern ska mördas för att hon ska sluta dra skam över familjen hon tillhör. Jag hoppas att jag aldrig någonsin kommer rycka på axlarna åt det faktum att vissa grupper anser att kreationism ska läras ut antingen exklusivt eller bredvid evolutionsteori i skolorna. Likväl hoppas jag att jag aldrig kommer tycka att det är ok eller acceptabelt att dina privata illusioner om verkligheten och den värld vi lever i ska vara ett kvitto på att du och dina gelikar kan lura vem som helst på vad som helst och komma undan med det. Varför ska jag, på något sätt, önska att jag ska börja acceptera sådant som är destruktivt för samhället, och framför allt individen? Jag har väl all rätt i världen att uttala mig mot detta, och under omständigheterna, en skyldighet att göra så?

Jag kan tala för alla era kunder i den aspekt att alla blir bedragna av er. Ganska enkelt. Ni lovar en produkt som aldrig levereras, som inte kan levereras och som ni aldrig ämnar att leverera, men ändå tar ni betalt för denna. Är inte det definitionen av bedrägeri, så säg? Självdupering finns inom alla grupper, oavsett utbildning och intelligens. Dock finns det dem som är som jag, och motarbetar detta av den enkla anledningen att människor mår mycket bättre utan självdupering. Sedan finns det människor som du själv, och dina 30 medarbetare, som gör det till ett vinstkoncept och därmed får ett direkt investerat intresse i dess fortgång. Vad har jag för rätt att döma dig, dina medarbetare och er moral? Jag tvivlar starkt på att ni ens riktigt vet vad ordet innebär. Ringer man en sexlinje vet man åtminstone vad man får, och man får säkerligen i någon aspekt valuta för sina pengar. Ni hamnar alltså under dessa linjer ur en moralisk och etisk aspekt. Hoppas det känns bra att ligga där, för du har ju uppenbarligen inga aspirationer på att bättra dig.

Notera väl att ALLA forskare är öppna för det vi ännu inte förstår. Det är en del av vetenskaplig process, alltså att forska i sådant som är okänt. Ditt område har det dock forskats i, i hundratals år, och man har investerat många miljarder på denna forskning. Utan ett endaste litet resultat. Det är då man konkluderar att det nog finns andra, bättre saker, att forska på än att leta hjärnspöken.

Sist men inte minst: Du har 30 anställda som är stolta över sina jobb. Vad sägs om att jag och några andra sätter ihop ett par enkla tester där vi testar alla dina medarbetares egenskaper via mycket enkla och översiktliga metoder, så att du själv kan avgöra vilka som är ”äkta” och ej? Vi gör det naturligtvis helt utan kostnad för er. Två villkor dock: För det första så får du godkänna alla testprotokoll personligen, och testernas metod. För det andra så avskedar du med omedelbar verkan alla som INTE klarar testerna. Antar att du vill sortera ut alla ”dåliga utövare”.

Låter väl fair, eller vad säger du? Hör av dig så kan vi bestämma tid och plats.

Mvh,
David

———

Susanne stod vid sitt ord och besvarade aldrig mitt brev. Det hade hon säkerligen inte gjort även om hon inte lovat detta redan innan, eftersom människor som jobbar med det Susanne jobbar med är notoriskt skygga när det gäller att testa dessa förmågor.

Ovanstående konversation kan ha ett visst humoristiskt värde, men jag tycker det är tragiskt att verksamhet som denna kan tillåtas fortgå utan att rättsväsendet kan ingripa. Susannes bolag Bokförlaget New Page AB omsatte 2008 strax över 4,8 miljoner SEK och tillgångar värderade till strax över 2,9 miljoner SEK.  Tänk då hur många som bidragit till denna omsättning som tagit lån för att kunna göra just det. Som bara söker svar och avslut, men som bara säljs falska förhoppningar travade på varandra. Jag har, som jag skrev i mina brev, sett den konkreta effekten linjer som dessa får för alldeles för många människor.

Och detta är lagligt i Sverige idag. Susanne ville få det till att jag totalt saknar empati. Är det något man tar med sig ur det här så är det väl just detta som så utmärkt demonstrerar vilken skruvad syn denna smutsiga bransch drar med sig. Jag kommer dock inte släppa detta, då jag tycker det är alldeles för allvarligt. Någon bör kunna försvara ovanstående, någon måste kunna stå till svars för att detta ska vara fortsatt lagligt.

Jag återkommer framöver med mer om detta, var så säkra.

Fredrik Federley är en tvättäkta politiker

Religiösa och andra troende i all ära, men politiker är nog ändå den grupp som på det mest utstuderade sätt bemästrat konsten att prata rent strunt. Jag har berört detta tidigare, specifikt i fallet med Kristdemokraten som bögade på ett badhus för några år sedan, men nu handlar det om centerpartisten, tillika riksdagsledarmoten, Fredrik Federley. Han råkar också vara bög, men det är nog mest slump. Artikeln i fråga finns här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6576799.ab

För att summera så är det alltså så att Federley tar emot pengar, och ganska mycket pengar, från en hel drös privata företag och intressen. Detta för att figurera i deras reklam och liknande, och ge dem sitt fulla stöd när det gäller att marknadsföra nya hotell, bland annat. Federley åker regelbundet på bjudresor, och tycks mer eller mindre helt sakna skrupler när det gäller liknande åtaganden.

Federley möts nu av pressen med dessa frågor, och hans försvar är genialiskt, på sitt eget sätt. Federley har nämligen skapat ett alter ego, vid namn Ursula, som skall beskyllas för detta syndiga leverne och dessa uppenbara övertramp. För Federley har tagit emot bjudresor som just Ursula, och absolut inte som Fredrik Federley, riksdagsman.

Personligen blir jag nästan lite stött när en politiker uttalar sig såhär. Är det så att man som Federley uttalar sig så i media och sedan åker hem, sätter sig på soffan och tänker att ”där fick de svar på tal”? Är man nöjd med ett sådant uttalande, skäms man inte för hur lite man respekterar folk för att dra till med sådant flagrant jävla skitsnack?

Förmodligen inte. Och det är lite tragiskt att det har blivit så att man känner att något svar, vilket som helst, är bättre än att inte säga något alls, eller ännu värre; att säga sanningen. Att äga sina egna handlingar och säga som det är. Säg att det kanske är dumt att man tagit emot så mycket från privata intressen när man sitter i en sådan maktposition. Erkänna att det kanske är olämpligt att figurera på flygbolags hemsidor och göra reklam för hotell. Inse att det kanske vore dags att vara nöjd med det man roffat åt sig till dags dato och bara säga att man nu sätter punkt för detta beteende.

Men icke, för Ursula vill ju resa utomlands. Jag föraktar inte politiker, jag har alltså inte politikerförakt. Däremot föraktar jag idioter, vilket gör att jag föraktar Fredrik Federley.

Världens mest omfattande gisslandrama

Tänk dig att jag, din allsmäktige mentor och ledare, hade möjligheten att göra slut på allt vad svält heter. Tänk dig sedan att jag i nästa steg hade de resurser som krävdes för att ändra världens energipolitik, och tvinga fram mer effektiva och säkrare alternativ. Ponera efter detta att jag också har makten att se till så att ny medicinsk forskning drivs fram, så att förlamande sjukdomar som alzheimers, parkinsons och ryggmärgsskador skulle kunna botas inom vår livstid.

Låter det för bra för att vara sant? Kanske. Men tänk dig att jag kan göra allt detta, och sedan väljer att INTE göra det. Vad skulle du anse om mig, min karaktär och min moral? Finns det några som helst anledningar jag skulle kunna uppge för att beröva mänskligheten från detta, finns det något jag skulle kunna ge som skäl som gjorde att du nickade instämmande och höll med om att mitt/mina skäl trumpar allt ovanstående? Tveksamt.

Nu skulle det kunna vara så att du tänker så att jag tänker spela på vinkeln att en eventuell gud skulle kunna göra allt detta, men eftersom ingen gud tycks existera så ter det sig en aning absurt. Faktum är att det finns en organisation i världen som inte bara skulle kunna göra allt det jag räknat upp och mycket mer, det förefaller sig även så att deras motto är att de ska hjälpa, och att de sysslar med välgörenhet. Organisationens namn? Katolska kyrkan.

Katolska kyrkan, med Vatikanen i spetsen, bedrivs som en privat organisation, vilket gör att dess finanser osv dessvärre inte är öppna för allmänheten, men insatta bedömare uppskattar att bara Vatikanen, vid varje givet tillfälle, har som minst en miljard dollar, i rena monetära resurser, att röra sig med. Vatikanen, som inte omnämns i Bibel, vilket naturligtvis även gäller Påven och liknande företrädare. Ponera nu att Vatikanen skulle sälja av alla sina resurser och montera ner kyrkan till den nivå som förespråkas i Nya Testamentet, man behöver inte vara troende, eller ens icke-troende, för att anse att en sådan struktur skulle vara den rimliga. Kyrkan har så enorma resurser att de pengar man skulle frigöra blir så tilltagna att det är omöjligt att ens spekulera i.

Det vore även rätt ur en annan, högst relevant synpunkt, och det är det faktum att de resurser som kyrkorna har i regel är stulna från befolkningen från första början. Svenska kyrkan är Sveriges största mark-ägare, och visst har detta ägande gått ner under de senaste årtiondena, men hur har man egentligen kommit över denna mark? Lovar att de inte har en massa köpekontrakt liggandes från 1200-talet i ett valv någonstans, det var snarare folk som utpekades som kättare för att sedan brännas när de blev för rika, så att kyrkan kunde glida in och ta över deras resurser.

Men, åter till Katolska kyrkan. Varför gör man då inte såhär? Jo, kyrkans roll är att erbjuda hjälp, fast tillräckligt mycket hjälp. Tänk dig en by i centrala Afrika, där invånarna saknar i princip alla tänkbara medel för att överleva. Katolska kyrkan är där och hjälper till, men de kan naturligtvis inte rädda precis alla, så att lokalbefolkningen ska inse att de lever på håret. Kyrkan har som sagt pengarna, absolut, men om man löser byns problem i ett svep så kommer byn inte längre behöva kyrkans närvaro, vilket i sin tur skapar problem för kyrkan.

Så, vad kan man tycka om en organisation som potentiellt sett skulle kunna uträtta enormt mycket, men väljer att hålla hela den behövande delen av befolkningen som gisslan för att främja sin egen agenda?

Ett öppet brev till Skåne

Hej Skåne.

Vi tycker det är dags att vi tar ett litet snack, det har ju som bekant hänt saker på senare tid, och det känns som att vi har lite saker att prata ut om. Hur är det med dig förresten, mår du bra och sådär? Livet ”rullar på”, som man brukar säga? Låt oss hoppas att så är fallet.

Hur som haver, när vi ser dig i media och när jag ser dig yttra dig i de flesta frågor egentligen börjar man ju fundera lite på hur det står till egentligen. Det känns som att du är lite frustrerad, är det så? Är du arg på något, har du saker du behöver få utlopp för? Vi tänker närmast på den senaste incidenten i Vellinge, där kommunalråd precis som övriga medborgare slogs med näbbar och klor bara för att utsatta invandrarbarn inte skulle få mellanlanda och få en fristad i deras kommun. Var det verkligen nödvändigt att ljuga och förvränga bara för att få slippa personer med en annan hudfärg? Hade de reagerat likadant om det var utsatta svenska barn det handlade om? Tveksamt.

Ska vi tala klarspråk så är det faktiskt så att vi har varit väldigt toleranta mot dig, Skåne. Vi kan köpa att du pratar obegripligt, låter enormt otrevlig på telefon och att du har mindervärdighetskomplex, det är inte alls ovanligt för småsyskon, men vi börjar känna att det liksom räcker nu. Vi vet, du måste agera ut lite, visa vart du står, men det börjar bli svårt att acceptera hur du beter dig. Fallet i Vellinge är nog så anmärkningsvärt, men för de flesta av oss rann bägaren över när smygfilmningen av skånska poliser kom ut i media, du vet, när de satt och kallade mörkhyade för ”apajävlar”. Det känns lite som att du tappat allt känsla för takt, Skåne, och du måste ta tillbaka denna.

Skåne ska ju vara porten mot kontinenten, men du fyller inte den funktionen vidare väl. Faktum är att vi skäms för dig. Ska det vara så? Sverige är ett jättelitet land, vi behöver kunna jobba tillsammans med andra människor, och inte bara ljushyade. Kan du nämna ett endaste stort, svenskt företag som bara verkar inom rikets gränser? Tänkte väl det. Vi behöver resten av världen MER än den behöver oss, och det är nog dags att du hoppar ombord på bussen och börjar dra din del av lasset.

Vi förstår att det är heder inblandat, du vill ha en egen identitet osv, men är det verkligen denna identitet du vill ha? Vill du vara den där släktingen alla vet kommer börja bete sig opassande på festen mot småtimmarna, du vet den där morbrorn som alla undviker efter 22:00? Eller vill du vara den som faktiskt folk lyssnar på och bryr sig om, för ärligt talat, Skåne, idag kan nog en ganska stor del av resten av oss bryta loss dig och knuffa ut dig till havs.

Fundera på saken åtminstone, vi räknar inte med några underverk, men hoppas kan vi ju få göra.

Mvh,
Resten av Sverige