Amerikanskt valfläsk är allt annat än fettfritt

Igår hoppade den republikanska presidentkadidaten Mitt Romney av, och är alltså inte längre en kandidat. Det är bara fyra kvar nu totalt sett, och på demokraternas sida är det Hillary Clinton och Barack Obama, samt att på republikanernas sida är det John McCain och Mike Huckabee.

Om man tittar på valet ur ett svenskt perspektiv så tycker jag det är rätt intressant att se vilken ”sida” svenska politiker väljer. Många i vårt högerblock skulle gärna se en demokrat vid makten, som är amerikanarnas vänster-rörelse. Anledningen till detta är helt enkelt den att den amerikanska skalan för höger och vänster är inte direkt som vår skala. Våra socialdemokrater är mycket rödare än vad demokraterna är i USA, och republikanerna är mycket blåare än vad våra moderater är. Om du tycker att våra moderater är blå så är det inte ens i närheten.

Man ser detta tydligt i USA också, den enda kandidaten som pratade om allmän sjukvård som staten finansierar var John Edwards, och han hoppade av för några veckor sedan, på grund av bristande stöd. Det amerikanska folket vill inte ha sådant, för de har skrämts av kampanjer emot dessa företeelser i flera års tid. Här i Sverige kan många moderater säga att de principiellt sett är emot allmän sjukvård, och vill privatisera sjukvården, men det är inte praktiskt genomförbart, som tur är. Så att svenska politiker som här är blå blir röda i USA är inte speciellt konstigt.

Vilka man hoppas på i valet skiljer naturligtvis rätt mycket från person till person, men jag tror nog inte att i princip någon i Sverige skulle välja babtistpastorn Huckabee. Mannen som inte tror på evolution och gör reklam tillsammans med Chuck Norris. Många säger att det skulle bli en så stor skillnad om det blev en kvinnlig president, men jag ser inte riktigt vari denna skillnad skulle ligga. Historien visar tydligt att män och kvinnor fungerar i princip exakt likadant i dessa roller, de är lika benägna att starta krig osv, så det finns ingen direkt vinst med att ha just en kvinna, utöver den symboliska vikten.

Barack Obama däremot skulle göra skillnad bara genom att visa sig, då han är svart. Han har en far från Nigeria och en mor från USA, han har inte bara väldigt mycket pondus och kunskap, han skulle även ge USA en helt annan image utåt. Plus att han säkerligen skulle bry sig mer om exempelvis situationen i Darfur, och han är ändå en relativt god socialist, vilket ändå är viktigt om man ska vara en bra demokrat.

Om en republikan vinner, vilket ändå är väldigt osannolikt, så hoppas jag på McCain. McCain är en krigshjälte (spenderade 5½ år i vietnamesiskt fångläger), och han förstår insatserna i ett krig. Han snackar inte en massa skit, faktum är att hans kampanjbuss kallas för ”The Straight-talk Express”, och han är faktiskt stabil. Men han är 71 år gammal, och Obama skulle vara ett betydligt mycket bättre val.

Men vi får väl se vad som händer, ”Super Tuesday”, där 22 av staterna röstar samma dag i primärvalen, var nyligen, och det är fortfarande extremt jämnt på demokrat-sidan. Hos republikanerna har McCain redan vunnit, i princip. Men om ca åtta månader får vi se vad som händer, i vad många kallar ett av de absolut viktigaste valen i landets historia. Time will tell.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s