Antar att det ska föreställa humor

Just nu ligger filmen Meet The Spartans etta på biotoppen i USA. Detta kan te sig lite märkligt, eftersom filmen ligger på plats 34 på IMDb Bottom 100, och har hela 2,0 i snittbetyg. Frågan är då vad det är som drar sådan enorm publik, och vad det är som gör att en så uppenbart medioker skräpfilm kan hamna på den åtråvärda förstaplatsen? Jag skulle vilja kunna säga att jag är förvånad, men det är jag dessvärre inte.

Vi ser detta även här i Sverige, trist nog. Brilliant och fyndig humor byts ut mot rent skräp, av det billigaste slaget. Det absolut största just nu är att göra parodier av precis allt man kommer över, men ärligt talat, hur fyndigt och svårt är det egentligen att driva med Britney Spears och Paris Hilton i dagsläget? När verkligheten nästan är en parodi på sig själv och människor är rena karikatyrer av verkligt folk så kan man undra var den kreativa och skapande utmaningen ligger.

När Killing-gänget snodde hela konceptet med Glenn Killing i Manegen från det brittiska programmet Vic Reeves Big Night Out så var det enligt min mening inte direkt makalöst, men när de gjorde det till sitt eget genom Nile City, och framförallt via den genialt tragiska komedin Torsk På Tallinn så blev det något helt annat, det blev otroligt bra komedi och fantastisk humor.

Nu har vi låtsas-humorister som det så kallade ”Hey Baberiba”-gänget att tampas med istället, och de sysslar med exakt samma sak som Meet The Spartans. Och det är precis av den anledningen som deras senaste projekt, TV-programmet Fredag Hela Veckan, behöver skrattröster för att man hemma ska tro att folk tycker de är roliga. Man tar något enkelt och alldagligt, som ett vanligt TV-program, och sedan gör man det antingen mer extremt eller tvärt om. Ska det vara roligt? Är det verkligen någon som skrattar åt denna smörja? Det är ju hur enkelt som helst, exempel: Gör parodi på När & Fjärran, och sätt upp det så att programledaren reser till sitt eget badkar och lite efterblivet sitter och leker med gummiankor. Skrattrösterna skulle dö, i princip.

Humor är inte enkelt, det ska inte vara enkelt. Det ska få folk att fundera eller att man ställer dem lite på kant, så det blir tokigt. Britterna visar som vanligt var skåpet ska stå, och vill du se lite äkta brittisk humor, som för övrigt är riktigt bra, så ska du söka på YouTube efter TV-programmet Look Around You. Där behövs inga skrattröster.

Idioterna i ”Hey Baberiba”-gänget och svinen som gör filmer som Meet The Spartans kan inte gilla humor, eftersom de förstör den.

Annons

Den logiska skillnaden mellan människor och djur

Du har garanterat hört någon klargöra skillnaden mellan människor och djur vid något tillfälle. Självklart vet jag och alla andra att människor ÄR djur, men det är väl lite av en semantisk fråga, så den kan vi lämna därhän. Det jag tänkte fokusera mer på nu är en en av de mindre uppenbara skillnaderna.

Vissa skillnader är riktigt uppenbara, som att vi kan använda verktyg och har tummar, men en av de mest markanta skillnaderna tycker jag är träningen i logik. Under hela vår uppväxt så tränas vi till att tänka logiskt, och detta sker helt per automatik. Vi har det också med oss genetiskt på många plan, rörande exempelvis feghet. På savannen sådär 50 000 år sedan så var det dem som sprang när lejonen kom som överlevde, och trots att samma regler oftast inte appliceras idag så är det genetiskt sett fegisarna som överlevde. Och om man tänker efter så är ju att springa den logiska reaktionen, så alltså har vi logik i generna.

Jag har tidigare pratat om hur det fungerar när vi väljer, och vilka faktorer som påverkar våra val. Vad den skarpa kommer att märka är att detta är ungefär samma resonemang, fast ur ett annat perspektiv. Och ni andra kommer märka det eftersom jag nämnde det alldeles nyss.

Våra val och reaktioner baseras på logik, i grunden. Den handling eller det uttryck som ter sig mest logiskt för oss i en bestämd situation är det vi per automatik väljer. Hur denna logik fungerar är vad som tränas upp under våra liv, vi lär oss inte handlingarna som sådana, utan reagerar snarare instinktivt och spontant på vad som händer runt oss.

Inget makabert än så länge, eftersom djuren fungerar på exakt samma sätt. De tränas till att reagera på specifika sätt under bestämda förhållanden, och sedan får de som en databas av reaktioner som sedan används när andra situationer uppstår. På detta sätt är vi i grund och botten inte alls olika från djuren, eftersom vi trots det faktum att vi är mer sofistikerade (enligt oss själva) så fungerar vi på exakt samma sätt. Vad våra hjärnor dock tillåter oss att göra, som inte övriga djur förmår, är att bryta denna logik och reagera annorlunda, något jag tycker är högintressant.

Människor sörjer sina anhöriga och saknar dem, precis som andra djur gör. Det är fullkomligt logiskt att reagera på det sättet. Människor har dock företeelser som religion, där man ser logik i att världen är skapad, vilket i sig inte är logiskt. Det samma kan med lätthet sägas om sådan smörja som astrologi, homeopati, häxkonst, magi och liknande. Saker som rakt av strider mot all logik, men som ändå kan te sig som rimligt för en människa, och i många fall kan övertyga oss om dess riktighet. Nyckeln till denna riktighet är falsk logik, alltså lögner som maskeras som logiska.

Falsk logik fungerar alltså inte för djur, men för oss. Låt mig ta ett exempel. Tänk dig att du har tre dörrar att välja på, och bakom en dörr står ett pris. Du väljer dörr nummer ett, varpå jag öppnar dörr nummer tre, för att visa att den dörren var fel. Nu är bara dörr nummer ett och två kvar. Fundera lite om du behöver, rita upp det om det är krångligt. Nu låter jag dig välja om du vill behålla dörr nummer ett, eller byta till dörr nummer två. I princip alla väljer att behålla dörren, eftersom falsk logik säger att när man har två alternativ är det 50/50, men i detta fall är det dubbelt så stor chans att priset ligger bakom dörr nummer två, som dörr nummer ett. Låter det ologiskt? Sist i kolumnen förklarar jag mer i detalj hur detta kan komma sig, för den som är intresserad.

Kort sagt så är det alltså så att vi kan reagera och agera tvärt emot logik, vilket alltså djuren inte kan. Det är detta som är viktigt för oss att känna till i väldigt många situationer.

Anledningen till detta är att logik är helt enkelt något som vi har i oss. Vi behöver i regel inte hårdträna för att tänka logiskt, utan vi behöver istället lära oss att lyssna på logiken. Vi kan välja att ignorera den. Religiösa människor talar ofta om det där tvivlet som ibland kommer, att ”självklart tvivlar man”, men hur ofta hade Pythagoras samma huvudbry över sin berömda sats, och hur många tvivelfyllda sömnlösa nätter hade Einstein efter att han var färdig med relativitetsteorin? Logiken skriker inom oss hela tiden, vi vet vad som är bra och vad som är farligt, vad som fungerar och inte samt viktigast av allt, vad som är sant och vad som är påhitt.

Det dummaste man kan göra i livet är att slå dövörat till, för i princip alla av oss har denna kapacitet. Visdom kommer inte av att läsa böcker eller lära sig årtal, det kommer av insikt och inte skärpa. Om alla lärde sig det skulle mänskligheten kollektivt arbeta framåt, mot enorm storhet, istället för att majoriteten ska stå, med fötterna bestämt i marken, och streta emot.


Problemets förklaring följer här:

Först har man tre val, och väljer ett av dem. Då har man två dörrar kvar. Att man tar bort en av dessa dörrar beror endast på att det bara finns tre dörrar, hade det funnits hundra dörrar hade man tagit bort 98, och lämnat en. Så vad man gör rent effektivt är att man sorterar ut alla utom en dörr, vilket i sin tur gör att frågan blir: ”Har du valt rätt dörr från början, eller är det en annan dörr som är rätt?”.

Oddsen för att du valt rätt från början är 1/3. Hade det varit hundra dörrar hade oddsen varit 1/100. Alltså är oddsen 2/3, eller som i det andra fallet, 99/100, att du valt fel. Detta förändras inte av att vi öppnar alla resterande dörrar förutom en, eftersom vi vet att priset endast finns bakom en av dörrarna. Oddsen för att du valde rätt från början ökar alltså inte för att vi visar en dörr eller flera.

Samma princip används i programmet ”Deal or no Deal” på TV, men lite mer tillkrånglat. Denna falska logik är populär i gameshows, eftersom deltagarna i princip alltid köper den falska logiken, och ger sig själva betydligt mycket sämre odds.

Så nu vet du det, och vinner du pengar tack vare detta förväntar jag mig en andel.

Ireen von Wachenfeldt

För tre år sedan var Ireen von Wachenfeldt ledare för organisationen ROKS, som hanterar kvinnojourer runt om i Sverige. Senare under 2005 var hon dock med i dokumentären ”Könskriget” i SVT, och den förändrade saker och ting. Till det bättre? Döm själv.

Vad som hände i denna dokumentär var att många framstående feminister intervjuades enskiljt, och diverse tokigheter kom fram. Ireen blev känd för att ha sagt under en av dessa intervjuer att alla män är djur, en åsikt som kanske inte jättemånga vettiga människor håller med om. När detta uppmärksammades på bredare front i media så hävdade Ireen att intervjun var editerad på ett sådant sätt att det lät värre än det var. SVT gjorde det enda rätta och kontrade med att publicera hela intervjun, oklippt, på deras hemsida. Inga frågetecken kvarstod, hon sade precis det som sades, och det var inga lurendrejerier i görningen. Kort sagt, Ireen ljög för att skydda sig själv. Ireen avgick som ordförande för ROKS, och tycktes försvinna helt från media.

Man hörde inte så mycket av Ireen, förens det blev val-tider, och det var dags att rösta. Det var nämligen så att Ireen ställde upp i personvalet för Vänsterpartiet till kommunfullmäktige i min hemstad. Hon kommer härifrån trakterna, och såg väl denna kommun som ett lämpligt offer. Eftersom jag är en omtänksam medborgare skrev jag en matig insändare till vår största lokaltidning, och den insändaren publicerades bara några dagar senare. I denna detaljerade jag det som Ireen sagt och gjort än så länge, och jag konstaterade också att jag hoppades innerligt att Vänsterpartiet hade bättre kandidater än så. Ireen blev inte vald, säkerligen inte tack vare mig på något sätt, men oavsett så blev hon det inte. Sedan försvann Ireen igen.

För att dyka upp nu igen, med en färsk bok och intervju på aktivist-sidan Mana. Naturligtvis har jag läst hennes intervju, och det är dels väldigt uppenbart att reportern är allt annat än opartisk (till Ireenes fördel), men oavsett så påstår Ireen väldigt intressanta saker även denna gång. Hennes bok är också till för att sätta saker och ting till rätta, och boken ska jag erkänna att jag varken läst eller ens skulle överväga att läsa.

Ireen fortsätter envist att hävda att intervjun jag pratade om tidigare var ofördelaktigt klippt, samt att den reportern mer eller mindre pressat ur henne dessa saker, då detta var reporterns ”fokus” under denna sista intervju som hon gjorde. Men hon sade ju ändå att ”män är djur”, så hur man ska kunna bortförklara det med en reporers eventuella intentioner ser jag inte. Inte ens klippling skulle kunna göra det, såvida man inte klippte bort eller redigerade faktiska meningar, vilket alltså inte var fallet.

Du har säkerligen hört talas om hela grejen runt ”män är djur”, men detta var vad Ireene nu hade att säga om detta: ”Jag skulle ha sagt att män är värre än djur. En del våldsamma män kan till och med njuta av kvinnors lidande. Det gör inte djuren.”. Personligen så ryggar jag nästan tillbaka lite när jag ser fanatism i denna magnitud. Man blir lite förstummad nästan, speciellt eftersom Ireen har minst en son själv, och man kan undra vad som vänder och vrider till det så fantastiskt hårt i huvudet på någon att man för sig själv kan rättfärdiga denna typ av resonemang. Man kan säga att män som slår kvinnor och njuter av det är värre än djur, men att säga att bara för att företeelsen existerar hos någon promilles promille av den manliga befolkningen rubricera hela könstillhörigheten på detta sätt är ju helt fantastiskt idiotiskt. Det är som att säga att bara för att vissa kvinnor prostituerar sig så är alla kvinnor horor, det är EXAKT samma resonemang, men jag hoppas att samtliga förstår att så inte är fallet. Ireen gör det uppenbarligen inte.

Det känns som att problemlösningen läggs på hyllan till förmån för hatpropaganda och förakt. Att utpeka alla män som slår som den olösliga delen i ekvationen gör bara att man aldrig ens kommer försöka lösa de problem som finns, för det är självklart så att en man som tar till våld som argumentationsmedel är det fel på, men jag vägrar tro att detta inte går att lösa eller avhjälpa. Ska man jobba på det sättet att man kallt konstaterar att män är obotbara och att kvinnan är den enda civiliserade varelsen på jorden så ska man inte heller vara ordförande för ROKS. Faktum är att frågan runt hur man kan hjälpa männen som slår upprör Ireene, hon ser den tydligen som helt ointressant.

Vidare så har Ireen också kommit fram till varför hon attackerades så kraftigt för sina hatiska uttalanden. Anledningen var att ROKS började närma sig en maktposition, och då behövde detta stävjas av etablisemanget. Det Ireen dock ”glömmer” är att dem som var de största kritikerna var feministiska kvinnor, då de i regel insåg att detta helt enkelt inte stämmer, och att extremistiska tankegångar som dessa inte passar i en progressiv organisation, som man naturligtvis ville att ROKS ska vara.

Det fina med länder som Sverige är att man faktiskt får säga vad man tycker och tänker, det gäller även för Ireen von Wachenfeldt. Jag attackerar inte hennes rätt att yttra sig, jag nyttjar bara min rätt att yttra mig och bemöta det hon säger, vilket även så många andra gjort. Detta gjorde att hon drog sig undan, då hon märkte att hennes flagranta åsiktsdiareé inte har några vidare meriter i verkligheten, och istället för att göra en mea culpa går hon under jorden och börjar fila på sitt försvarstal i bokform.

Jag hoppas att Mana-intervjun är det sista vi sett av Ireen i etern nu, för jag orkar ärligt talat inte med den människan längre, det känns som att hon gjort sitt i rampljuset.

Tecknad penis håller nation i järngrepp

Jag läste nyligen om en barnbok som var tvungen att censureras i USA. Anledningen till denna censur var att en liten tecknar figur på en bild visade sig naken, och eftersom det kan vara bra för barn att visa hur folk faktiskt ser ut så hade man tecknat dit en penis på några millimeter. Eftersom detta kunde uppröra amerikanarna så grovt så valde man att helt enkelt göra om denna bild, så figuren saknade könsorgan.

Man kan tycka att detta är en liten grej (inte den på några millimeter, frågan i sig), men det tycker inte jag att det är. Anledningen till detta är att USA marknadsförs inte riktigt på detta sätt. ”Land of the free, home of the brave” heter det, men sexualitet och öppenhet runt detta ämne är något av det mest befriande ett samhälle kan bejaka. Nyheter i Sverige kan handla om sexleksaker, vi har frågespalter överallt och det finns gott om dam-tidningar som behandlar ämnet innerligt, men i USA är saker och ting inte riktigt så enkla.

När allt fluffas bort får man en nation där de vuxna fnissar som små-ungar när de ser könsorgan under några andra omständigheter än sängkammaren. Anledningen till att religiösa krafter i USA ser detta som något positivt är helt enkelt den att utan någon vidare sexuell frihet så har man egentligen ingen frihet alls, eftersom det är dessa drivkrafter som i grund och botten verkligen förenar precis alla människor med både varandra och naturen i övrigt. Sålänge man ser till att människor inte får vara sig själva och agera som det ter sig naturligt så är det lättare att kontrollera, eftersom det då endast är överheten som kan ge tillstånd till att vara som naturen avser. Sjukt, minst sagt.

Ovanstående är precis vad jag menar med att befolkningen efter tillräckligt mycket indoktrinering säljer sin frihet för växelpengar. Man har som styrande organ kommit långt när befolkningen själv kräver censur, och att detta ska utföras av det styrande organet i samhället, oavsett vilken struktur samhället har. Man litar på att någon annan ska veta vad som är bäst för en, och inte för att rim och reson säger det, utan för att det är det man lärt sig tycka och tro.

Vad man behöver är inte mer censur, marknaden väljer själv om böcker med tecknade penisar ska sälja eller ej, eftersom man struntar i att köpa boken om dessa extra pennlinjer är så förfärande. Frågan är bara om ett samhälle som det de har i USA är redo för något sådant, principiellt sett så är de ju inte vidare fria ur den aspekten, de är snarare som andra länder där religion har mycket stor inflytande.

Tycker man det är obekvämt när ens dotter på fyra år frågar varför pojken i boken ser ut sådär så kan man fråga hur mycket tyngd ”land of the free, home of the brave” har egentligen.

Jag ger Jan Björklund IG

Utbildningsminister Jan Björklund har lämnat in en så kallad remisspromemoria. Det är ett förslag till regeringen, som de då ska besluta om. Vad det handlar om i korta drag är att det förbud som finns idag mot att ge barn under sjunde klass betygsliknande omdömen försvinner, och att barn ska få dessa omdömen redan från första klass.

Jan hade denna motivering till varför detta var så viktigt: ”Sverige måste lämna flumskolan bakom sig genom ett ökat fokus på kunskapsresultat”. Som ett resultat av flum-skolan så måste jag säga att jag inte håller med. Faktiskt till den grad att jag, nästan lite festligt omoget, börjar med att kalla Jan för en röv, och sedan fortsätta med att förklara min position.

Barn som är sju år gamla vill till skolan för att lära sig saker. Det finns inte direkt några slynglar och omotiverade störningsmoment i skolan vid den ringa åldern, om så vore fallet så skulle en ganska stor procent av vår befolkning varken kunna läsa eller ens tolka en vanlig klocka. Men så är inte fallet, alltså fungerar lågstadiet. Anledningen är som sagt att barn i den åldern vill till skolan, de vill lära sig saker och tycker det är roligt, eftersom de på något plan begriper att utan skolan så blir de helt enkelt inte gångbara i samhället.

Vad som händer när betyg sätts in är dock att skolan får en helt annan position för barnen. Helt plötsligt handlar det inte om att lära sig, utan hur mycket man lär sig på hur lång tid. Prestationen kommer in i bilden, och vad händer med barn som inte klarar av att mäta sig med de prestationsmått som finns? Det vet alla som någon gång varit på en modern gymnasieskola, de slussas till Arbetsförmedlingen via skolans rökruta och tar examen på en McSchool.

Kort sagt är det så att barn behöver få vara barn, det är inget flummigt med att gilla att gå till skolan, även om Jan Björklund tycker det. Det är inget flummigt med att lära sig för att det är roligt, och det är absolut inte flummigt att få vara stolt över det man presterar utan att jämföras med alla runt en. Det finns en (minst) anledning till att både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är emot detta, men Jan tror att han vet bättre, han känner tydligen barnen bättre.

Eller så har han en korkad ideologi, som ska påtvingas barnen och lärarna till precis vilket pris som helst, kosta vad det kosta vill. Döm själv.

Jag ber om ursäkt för Irak-kriget

Varje nyår är det dags för påven att sprida sin visdom till mänskligheten. Detta är något av en tradition, och i år var påven Benediktus XVI lite extra kontroversiell. Han anklagade nämligen mig för att vara roten till alla krig. Låter det märkligt? Tycker jag också.

Först och främst ska jag sopa framför egen dörr, och erkänna att kolumnens rubrik faktiskt var lögn, självklart tänker jag inte be om ursäkt. Men vad var det då påven sade? Jo, att det finns en direkt relation mellan konstellationen mamma/pappa och världsfred. Denna konstellation är ”outbytbar”, och går alltså inte att förhandla om.

Genast tolkar de flesta detta som att påven attakerar alla homosexuella, men ärligt talat är det extremt många, förmodligen de flesta i världen, som inte alls passar in på denna bild. Jag är singel, och alltså passar jag inte in på påvens bild av det som främjar värdsfred. Precis som alla ensamstående föräldrar och alla som inte är just i ett ”man/kvinna”-förhållande för tillfället.

Exakt hur denna koppling skulle fungera förklarar inte påven, och eftersom det inte är någon debattpanel han sitter på och sprider sin smörja så är det heller ingen som kan ifrågasätta.

Frågan är väl om speciellt många egentligen bryr sig om vad påven har att säga. Det är personliga åsikter som allt annat, och dessa har som bekant inte alltid ett logiskt resonemang bakom sig. Jag tycker också att han kunde vara lite mer kreativ än att tjata om äktenskap och dessa konstellationer, det hade ju onekligen varit roligare om han sagt nåt i stil med att barn som misshandlas av sina föräldrar orsakar cancer hos kattungar eller att folk som går i träskor är helt ansvariga för alla globala klimatförändringar.

Då hade åtminstone anhängarna behövt tänka till lite, istället för att vifta men den numera ack så standardiserade hatpropagandan som kyrkan står för. Särskilt i lägen som ovanstående, när dessa ”heliga traditioner” inte är värst gamla alls. Giftemålet som institution handlade för inte allt för längesedan om ägandeskap, som bekant, och fick exempelvis inte ingås mellan svarta och vita, för att ta ett exempel.

Nej, tradition är långt ifrån alltid något positivt. Jag föredrar rim och reson, och då är varken påven eller kyrkan en källa för upplysning.