Påtvingade gruppkänslor

En väldigt grundläggande, och i regel självklar, mekanism hos i princip alla människor är att man vill att omgivningen ska dela ens sinnestillstånd, och därmed också känslor. Pratar man extremfall så märks detta extra tydligt när en person svängt ordentligt i någon riktning, och är antingen riktig glad eller riktigt ledsen/arg.

Tänk dig själv, man vill ju inget hellre än att sätta en storlek 44 i ansiktet på den där glada jäveln som försöker muntra upp en när man är sur för något. På samma sätt umgås man inte gärna med sura och gnälliga människor när man är glad, eftersom allt sådant tenderar att sprida sig, och man vill ju inte sätta den egna lyckan på spel.

Nu när vi alla kan konstatera att ovanstående är självklart så kan man applicera exakt samma principer och tillvägagångssätt på en hel grupp människor. Det kan vara en grupp som jobbar ihop, eller som är knutna till varandra under andra former. Det viktiga i sammanhanget är endast att dessa personer fungerar och opererar som en grupp.

Relevansen spelar in när man snabbt ska avgöra gruppens hälsa. För en grupp går i regel att hobbydiagnostisera som en helhet, utan att bryta isär gruppen i individer. Detta mönster, och den princip som jag just nämnde, fungerar alldeles utmärkt i detta syfte. Vad som märks tydligt i grupper är attityden och inställningen gentemot andra i gruppen. Denna attityd speglar också gruppens hälsa. Detta kan vara väldigt nyttigt att känna till, speciellt om man är antingen ny i en grupp, eller om man ska sätta ihop en grupp av något slag. Det är ju individerna som utgör gruppen, kort sagt.

Ett exempel är om individer i gruppen jobbar under olika former. Några kanske har det bättre av någon anledning, man kanske har egna kontor, jobbar andra tider eller liknande. Mår gruppen bra, om gruppmedlemmarna är positiva och har en god inställning gentemot det arbete som gruppen är dedicerad till så är attityden den att: ”Nu ska vi se hur vi kan göra det bättre för fler”. Om gruppens hälsa är dålig, och om attityden är dålig, så blir det tvärt emot så att attityden säger att: ”Varför ska de ha det så bra? Detta måste vi ta bort!”.

Dålig grupphälsa lyser igenom även på andra sätt. En utstuderad misstro gentemot andra i gruppen är ett typexempel. I en väl fungerande grupp med god grupphälsa försöker man lära sig av varandra, av dem som gör något rätt/bra. I en grupp med dålig grupphälsa förutsätter man att dem som producerar eller gör något annat på ett bra sätt antingen fuskar, ljuger eller fifflar via andra metoder. Man fokuserar i det läget på att hitta vad de gör för fel, istället för att försöka lära sig att göra rätt själva.

Detta finns precis överallt, och det pratas aldrig om det. Gruppen som sådan har i regel svårt att ta till sig liknande information, och det blir i regel så att om man är en del av en positiv grupp så ser man faktiskt dessa mönster, men negativa grupper tenderar att ignorera denna information, av diverse olika anledningar. Men om du tänker efter själv, och mentalt modellerar upp vilka grupper du själv tillhör så känner du säkert igen beteendet.

Naturligtvis finns det nyanser, men i regel är grupper lätta att kategorisera enligt ovanstående. Självklart kan man vända trenden, men då måste man veta vart man är på väg också, samt huruvida man verkligen vill vända allt till något positivt, för långt ifrån alla vill det.

Som individ kan man dock påverka detta, så tänk på det nästa gång när gruppen börjar beklaga sig över petitesser. Det går att vara bättre, men då måste man orka stå emot tillräckligt länge också. För om du är positiv smittar det faktiskt också, även om det inte alltid känns så.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s