Censur, säger folket

Typiskt att människor inte riktigt förstår vad det är de förespråkar, egentligen. Det är enormt vanligt faktiskt, speciellt på forum och liknande kommunikationsformer. I skrivande stund har över 70 000 läsare på Aftonbladet tagit ställning till huruvida speciella typer av datorspel bör förbjudas. Det aktuella spelet heter Rule of Rose, och ungefär 65% av läsarna anser att spel som skildrar obehagligt våld eller sex bör förbjudas.

Att bo i ett fritt land ter sig en aning skrämmande för många. Anledningen till detta är helt enkelt att att blir just så förbaskat fritt. Folk är fria att tycka vad de vill, göra vad de vill och framförallt spela vad det vill. Att ha en klar och tydlig innehållsförteckning, som deklarerar vad exempelvis ett spel innehåller, räcker inte. Ansvaret ligger som bekant inte längre alls på konsumenten, utan på producenten. Att vissa önskar ha en produkt räknas inte, så länge den stora massan kan bli stött.

Men vad frihet handlar om är inte att bara få fluff och trevligheter levererade till sig. Om det vore så att allt var fint och anpassat efter just dig så skulle ju faktiskt ingen direkt frihet behövas. Friheten sätts inte ens på prov innan den blir obekväm, och det är detta som är så fint, eftersom det är då människors färg verkligen lyser igenom.

Just Rule of Rose är ingen vidare äckligt spel, jag har själv spelat det. Det är ganska tamt, segt och tråkigt. Men denna hysteri, med tillhörande moralkärringar, blommar upp med jämna mellanrum. Människor som anser att allt som de finner stötande bör förbjudas, och människor som anser sig ha rätten att diktera för oss andra vad vi ska tycka och vad vi ska ha tillgång till i detta enorma mediebrus som finns idag.

Frihet innebär dock bara en sak, och det är rätten att bli stött, och att slåss för den. Jag gillar inte Desperate Housewives, men jag är dum i huvudet om jag för den delen vill förbjuda andra från att se programmet. Detta är frihetens kärna, sådant som stör mig, eller rent av kränker mig, tyder bara på att det som jag gillar men som samtidigt kan uppfattas på samma sätt för andra också på något sätt fått en OK-stämpel av samhället.

Att då aktivt vilja gå ifrån detta tyder bara på att man inte är en tänkande människa, man går bara efter vad som ”känns rätt” just då, utan att för den delen ta några som helst konsekvenser i beaktande. Det är trist, för om människor förstod att det är det faktum att människor har rätt att göra dem förbannade som är så fint med att leva i ett fritt land så skulle de kanske sluta hetsa så förbannat mot allt som sticker lite i ögonen. Det där som kanske inte är så politiskt korrekt alla gånger, men som ändå konsumeras med glädje av vissa, för att bespottas av andra.

Frihet är inget man kan ta för givet, långt ifrån. Och vissa patetiska idioter är beredda att skita bort den på grund av ett TV-spel. Det är spännande tider vi lever i, ingen tvekan om den saken.

Slår naturen tillbaka?

Att leva i nuet är naturligtvis viktigt, men nu har fokus sakta men säkert börjat skiftas mot framtiden en aning. Den största anledningen till detta är att domedagsprofeterna hittat en ny trumma att slå på, nämligen vår miljö och planetens framtid.

Vid första anblicken kan det verka som att allt är på väg att gå åt helvete, rent ut sagt. Det pratas om att vi har tropisk värme till och med här i Sverige på sommaren, och att om vi inte skärper oss kommer Skåne inom kort vara till stor del under vatten. Förlusten i det går naturligtvis att diskutera, men visst låter det lite otäckt?

Tittar man på grafer över sommartemperaturer i Sverige under hela 1900-talet (finns på SMHI.se) så ser man ganska snabbt att allt tjat om värme osv är rent skitsnack, och inget annat än skräckpropaganda. De absolut varmaste somrarna vi hade under 1900-talet var under åren 1901, 1938 och 1998, och dessa var ungefär lika varma. Hur kan det vara möjligt att vi får samma temperatur, med hundra års mellanrum, om det är så att det är alla föroreningar under den gångna perioden som skulle orsakat detta?

Visst, det kommer experter och säger det ena och det andra. Men faktum är det att en sådan allmänt vedertagen sak som ozon-hålet är ett faktum som är BERÄKNAT. Ingen människa har sett hålet, för det är ett teoretiskt hål. Man tror att det finns där, men även inom vetenskapen finns det gissningar och antaganden, man ska inte tro på allt direkt.

Som exempel på det så var det väldigt många experter som oroades över folkhälsan år 1937. Anledningen till det var att då släppte Disney Snövit på bio. Det var den första animerade färgfilmen, och man menade på att så mycket färg definitivt kunde skada ögonen permanent, så den filmen skulle man inte se. När blyertspennan kom så började folk gå över till den från exempelvis gåspennor, och eftersom hållningen är annorlunda fick folk symptom liknande dagens el-allergi av detta. Många ville då få det till att dessa pennor var skadliga för allmänheten.

Förändring skrämmer oss, kort sagt. Gör naturen något som vi tycker är konstigt och extremt så måste det genast förklaras via en massa pseudo-vetenskap, och ofta rena påhitt. I USA finns det organisationer som påstår att 25000 djurarter per år utrotas världen över, på grund av olika faktorer. Varifrån man får dessa siffror är det dock ingen som vet, och faktum är att de är påhittade.

Det är faktiskt så att om man läser om naturkatastrofer och sådant så upptäcker man ganska snabbt att vi faktiskt är ganska skonade från detta i världen idag. De absolut största katastroferna inträffade runt 1900-talet, och jargongen var säkerligen den exakt samma då. Det var säkerligen vårt fel, på något sätt, men sedan om det var gud som var förbannad på vårt syndiga leverne eller vad det nu må ha varit ska jag låta vara osagt.

Finns det riktig fakta här, är det så att vi borde tänka på hur vi lever och vad vi släpper ut? Garanterat. Men allt skitsnack runt ämnet gör att jag, och säkert många med mig, inte orkar bry mig, faktiskt. Vi har problem inom vissa områden, så är det, men räcker inte de problemen? Måste vi verkligen hitta på nya?