Äntligen fotbolls-VM

Igår fick jag reda på att tydligen började fotbolls-VM då. Åter igen fick man mottaga andras förfäran när man satt och gjorde annat under premiärmatchen.

Så hysterin är alltså i full gång, det snackas om dröm-elvor (föredrar nog dröm-älvor) på jobbet, och alla är så peppade så det finns inte. Folk planerar semestern efter evenemanget, och vissa kan inte slita sig från en enda match.

Nu är det dock så att jag har faktiskt inte så mycket att säga om VM, eftersom det är föga intressant för min egen del. Jag upphör aldrig att fascineras över hur mycket engagemang ett sådant evenemang kan inspirera till hos folk, samt hur mycket pengar man är villig att lägga på det. Det handlas ny TV osv.

Det enda jag undrar över är hur det kan komma sig att en sådan pass trivial sak som fotboll ändå är kan anses vara så enormt mycket viktigare, och mer värt att lägga pengarna på, än andra saker här i världen. Inte ens efter tsunamin var engagemanget såhär stort från Sveriges sida, visst var vi peppade, tillochmed JAG skänkte pengar vid det tillfället (generöst tilltagna 20:-), men nu, när det handlar om att sparka på en läderkula, är det tydligen värt tiotusentals kronor att se spektaklet i högre upplösning. Inte att se det alls, utan alltså bara högre upplösning.

Tänk om vårt engagemang gentemot varandra var lika djupgående och hjärtligt. Undra hur det skulle se ut om alla blev lika uppeldade så fort man såg en idiot smälla till sin flickvän på krogen, eller om alla skulle bli lika engagerade så fort vi hör talas om ett fall där människor med enormt behov av hjälp ska utvisas av principskäl. Och varför är vi mer intresserade av landskamper än exempelvis fattigdom och hemlöshet?

Ja, jag har väl inga bra svar, och jag är inte ett dugg bättre själv. Jag konsumerar hela tiden, utan vidare omtanke på andra, åtminstone de jag inte känner, och därigenom gjort bedömningen att de är värda min omtanke. Men ändå, jag tycker att med allt detta engagemang som helt plötsligt blommar så borde vi kunna hjälpa varandra, alltså människor som faktiskt vistas i vår närhet, och därigenom fokusera på saker som verkligen betyder något.

Men det finns inga galor för Sverige, bara för faddrar till barn som bor tusen mil härifrån. Det finns inga insamlingar för ensamstående mödrar, unga änklingar eller andra som behöver extra hjälp. För när det sker lokalt är det precis som att bor man här får man skylla sig själv till 100%, då ska man aldrig ha hjälp. Bor man i Namibia är man hjälplös.

Fotbolls-VM som sådant kunde jag inte bry mig mindre om. Evenemanget som sådant kan jag dock faktiskt se en fördel med, men bara en. Och det är att Tyskarna från Lund släpps en reviderad version av Global Fussball OK. Men det är väl bara det, resten gör mig bara fundersam.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s