Förtroende är något mycket vanskligt. Jag är inte misstroende av naturen, jag kallar mig dock gärna en skeptiker, men jag skulle inte säga att jag av princip misstror människor. Man måste, på något sätt, kunna förutsätta att de man har ett utbyte med har ärliga intentioner med detta utbyte, för om man ska gå runt och vara cynisk hela tiden är det ganska svårt att klara sig socialt.

Dock finns det saker som kan vara avgörande för ett fortsatt bibehållet förtroende. Jag var på gymmet i mitten av november för att säga upp mitt medlemsskap. Tjejen jag pratade med i receptionen var mycket tillmötesgående, och hon förklarade att deras praxis var att de bokade en tid åt mig med en av deras ”handläggare”, som skulle hjälpa mig gå ur gymmet. Naturligtvis var detta bara nys, och de var i detta läge enbart ute efter att ge mig något skräpigt erbjudande för att stanna kvar, men jag accepterade ändå detta. Dock var min polare mer vaksam än jag själv, och verifierade medlemsskapets faktiska uppsägan genom att fråga: ”Men om en månad är väl medlemsskapet uppsagt, även om går på detta möte eller ej?”. Detta faktum bekräftades av receptionisten.

Tiden jag fick för detta möte passade dock inte, då annat kom i vägen, så jag ringde och avbokade den. De papper jag behövde skriva på låg i receptionen och väntade på mig. Strax före jul drog polaren dit för att skriva på sina papper i receptionen, varpå gymmets ägare informerade om att detta var inte alls en giltig uppsägan, samt att vi minsann var tvugna att betala februari ut. Så tydligen gick det inte att lita på receptionisten, och gym går som bekant aldrig att lita på.

Anledningen till detta är att dessa organisationer har under senaste åren börjat handla mer och mer om att lura människor. De vet att folk tränar ett tag och sedan lägger av, därför måste man på många ställen teckna sig för ett år. En av många metoder för att rakt av lura människor på pengar, således går inte gym att lita på.

Sommaren 2004 köpte jag ny bil. Just bilhandlare är väl de man lärt sig att dessa ska man inte lita på. Den specifika bilhandlare som hjälpte mig hade dock oklippta naglar. Inte värst trevligt enligt min mening, det är snyggt på tjejer, men killar ska välklippta naglar enligt min mening. Detta gav mig för förtroende för honom, för han kändes äkta på något sätt. Det var inte direkt så att han stod där, med sitt topptrimmade yttre, och försökte lura på mig något, utan det var snarare jag och mitt intresse som fick sälja mig bilen.

Det är svårt att initiellt veta vem eller vilka man kan lita på. När jag blev medlem på gymmet lät allt så bra och allt skulle gå så smärtfritt, men när jag inte var intresserad av att betala 5000:-/år för att cykla längre så var enkelheten och välviljan som bortblåst. Bilhandlaren lyckades ge mig trygghet genom något så enkelt som oklippta naglar, så förtroende är både flyktigt och oförutsägbart. Det är något man vet när det finns, utan att kanske behöva kunna sätta fingret på det, det kan vara något så enkelt som en känsla eller ett intryck.

Så det enda rätta blir att själv se till att vara en sådan person andra kan lita på. En person som inger förtroende inte bara genom ett gott förstaintryck, utan även genom de många handlingar som definerar oss som människor. Om en verksamhet eller en person behöver lura och dupera andra människor för att fortgå så är det något som verkligen är fel, och dessvärre är det många som lever på detta sätt idag.

Dock är det som sagt aldrig bra att vara cyniker, för då har lurendrejarna vunnit.