Dags att dumpa elallergin

När jag gick i gymnasiet så hade vi på skolan en kvinna som var elallergiker. Det korrekta uttrycket är förvisso ”elkänslig”, men jag tycker elallergiker är ett mer talande ord. Hon jobbade på bilblioteket i stan, men var tvungen att sluta med detta, eftersom det som bekant färdas ganska mycket el i väggarna i de flesta byggnader. Så vad kommunen gjorde var att de flyttade henne till skolas bibliotek och lade över en miljon på att isolera de lokalerna, i syfte att minska strålningen. Kärringen hade tydligen inge betänkligheter över att den redan ekonomiskt ansträngda skolan blev påtvingad denna utgift. Samtidigt blev det naturligtvis förbjudet att vistas i lokalerna med mobil påslagen.

Efter ungefär ett halvår kom det dit en man från kommunen som skulle mäta strålningen. Till elallergikerns stora förfäran kom denna fackman fram till att det visst stod en server i biblioteket som var HELT oskyddad, vilket gjorde att den strålade väldigt mycket. Strålning går ju att mäta. Elallergikern blev genast störtsjuk, och blev således sjukskriven. Skolans datoransvarige fick till uppgift att isolera denna server och se till att strålningen upphörde. Hälsosam skeptiker som han var så slängde han bara på några plåtar runt servern, jordade dem inte ens, och förklarade sedan för elallergikern att strålningen var borta. Hon kunde då börja jobba igen.

Det finns några saker man idag vet om elallergi, och dessa är väldigt intressanta. Här är några ganska viktiga punkter:

* Elektricitet har biologiska effekter på kroppen. Dock är dessa effekter inte bestående (lägre hjärtfrekvens etc), samt att det krävs väldigt mycket strålning.
* Det finns tester som hävdat att elektricitet ger bestående men, men dessa har visat sig vara förfalskade.
* Vid alla de blindtester som genomförts, där varken testperson eller testledare vetat om strålning förekommit (kallas ”dubbelblinda provokationstester”), har man aldrig (ALDRIG) kunnat påvisa att testpersonen vet när strålning förekommer. Personerna har dock reagerat som att strålning finnes när den inte gör det, samt vice versa.
* Det är bevisat, i psykologiska tester, att känner testpersonen till när strålning förekommer så uppstår alltid de besvär som personen lider av. Som för övrigt är olika från person till person, och har kunnats häröras till i princip alla kroppens organ.
* Enligt Socialstyrelsen går elallergi att förklara med hjälp av en ”psykologisk förklaringsmodell”.

De som påstår sig lida av elallergi tycker i regel att ovanstående är i det närmaste stötande, eftersom det då låter som att deras tillstånd är påhittat, men psykiska faktorer kan också orsaka faktiska sjukdomar. Hjärnan har en enorm kontroll över kroppen, och detta bevisar inte minst elallergikerna själva. Det ÄR dock en psykisk åkomma, och det har inget med elektricitet i sig att göra.

Det tragiska i sammanhaget är dock att exempelvis min hemkommun bara accepterar detta och faktiskt kastar bort över en miljon kronor på något som är en psykisk sjukdom hos en individ. Dessa människor behöver inte bidrag, de behöver vård.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s