Läste nyss i lokaltidningen om en lokal politiker som ondgjorde sig över nedskärningarna i skolan, och förkunnade stolt att barn minsann är den viktigaste resurs vi har, och att vårda om barnen är därför lite sådär extra viktigt. Hon var dock sosse, och förmodligen en av de som varit med och beslutat om nedskärningarna, men det är ju val nästa år, och då kan man inte komma ihåg sådana dumheter som fakta.

Hur som helst så ser man detta ganska ofta. Det är viktigt med barn, har det visat sig. En viktig resurs, till råga på allt.

Det jag inte för mitt liv kan se är dock vad ungskitarna egentligen tillför. OK, de kostar en massa pengar varje år, men är detta verkligen en realistisk investering? Vi måste ju ändå tänka rationellt, hur mycket pengar ska vi duscha ungarna med egentligen?

Sanningen är den att barn är precis som vilken annan folkgrupp som helst, och här är några obestridliga faktum beträffande barn, som sällan diskuteras offentligt:

* Alla barn är INTE söta. Det finns fula vuxna, och tillika fula barn. Det är inte så att alla fula vuxna var söta som barn, tvärt om, de såg ofta värre ut då.
* Alla barn är INTE små genier som bara behöver vattnas för att växa. Det finns ungjävlar därute som inte kan alfabetet när de slutar mellanstadiet, inte kan förstå varför spik + eluttag är en mycket dålig idé osv osv.
* Alla barn är INTE snälla små missförstådda änglar. Vissa ungjävlar är rent av onda och bör behandlas därefter.

Precis som bland vuxna finns det faktiskt hopplösa ungskitar som aldrig kommer bli något, som aldrig kommer tillföra värst mycket och som aldrig kommer bidra med något alls, såvida man inte tvingar dem. Detta är inte heller vidare svårt att upptäcka, man ser det extremt tidigt, oftast redan på dagis. Men gör man något åt det? Nej, inte egentligen. Det man gör är att man oljar upp speciallärarna, grundklasserna som på gymnasiet lär ut det vi andra lärde oss i lågstadiet, och självklart barn- & fritidprogrammet. Det finns en färdig fåra förberedd för dessa ungar redan, och den kostar garanterat mer att driva än den vi andra passar i.

Syftet med detta är naturligtvis att ingen människa ska känna sig något annat än uppskattad, behövd och omtyckt. Fy om folk verkligen fick reda på sanningen, det går ju inte. Tänk då också på att det är sedan dessa personer som spolas i sidofåran som sedan tar hand om våra ungar. Cirkeln är sluten.

Dock rullar det på ändå, eftersom man inte behöver kunna räkna för att trycka på kassapparaten på McDonalds. Men jag ser gärna att man behandlar barn lite mer realistiskt, de är precis som vilken grupp människor som helst. Må vara hänt att de är lite oförstående och godtrogna (man kan tuta i dem i princip vad som helst), men det hör ju lite till. Satsa hellre pengarna på nya skolböcker till alla barn, istället för att ösa pengarna över de som man ändå vet kommer sluta i charken på Konsum.